umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
One-leg rise performance and kinematics on average 23 years after ACL injury
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
2016 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesisAlternative title
One-leg rise prestanda och kinematik i genomsnitt 23 år efter främre korsbandsskada (Swedish)
Abstract [en]

Aims: The aims of this study were to investigate performance and kinematics of the One-leg rise (OLR) when attempted by ACL-injured individuals in the long term as compared to age- and gender-matched controls.

Methods: Participants sat on a stool and attempted continuous sit-stand-sit movements to failure with one foot on the ground. For kinematic analyses the test was divided into four phases; 1) Rise, 2) Stand, 3) Down, and 4) Sit. Movements were recorded using a motion capture system. The OLR was attempted by; 1) 33 ACL-injured patients treated with reconstructive surgery and physiotherapy (ACLR), 2) 37 ACL-injured patients treated with physiotherapy only (ACLPT), and 3) 33 age- and gender-matched controls. ACL injury occurred on average 23 (17-28) years prior to testing.

Results: ACLPT achieved significantly fewer repetitions than controls when comparing the injured to the non-dominant (p = 0.02) and the non-injured to the dominant leg (p = 0.02), respectively. ACLPT took a significantly longer time in the Sit phase using their non-injured leg compared to their injured leg (p = 0.02), whereas controls took significantly longer in the Down phase when using their dominant leg compared to their non-dominant leg (p = 0.02). No other comparisons were statistically significant.

Conclusion: The fewer repetitions achieved by ACLPT compared to controls indicates possible negative long-term effects of ACL injury when treated with physiotherapy alone. However, the significantly greater average body weight of ACLPT may explain this difference. No kinematic adaptations to ACL injury, regardless of treatment, were evident during performance of the OLR.

Abstract [sv]

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka prestanda och kinematik hos personer med tidigare främre korsbandsskada vid utförandet av testet One-leg rise (OLR) i jämförelse med ålders- och könsmatchade kontroller.

Metod: Deltagarna satt på en pall och utövade kontinuerlig sitt-stå-sitt rörelser med en fot på marken tills de misslyckades. Till de kinematiska analyserna delades testet upp i fyra faser; 1) Rise, 2) Stand, 3) Down, och 4) Sit. Rörelserna registrerades med ett tredimensionellt rörelsesystem. Testet OLR utövades av; 1) 33 individer med främre korsbandsskada behandlade med rekonstruktiv kirurgi och fysioterapi (ACLR), 2) 37 individer med främre korsbandsskada enbart behandlade med fysioterapi (ACLPT), och 3) 33 ålders- och könsmatchade kontroller. Främre korsbandsskada inträffade i genomsnitt 23 (17-28) år före testning.

Resultat: ACLPT-gruppen lyckades med signifikant färre repetitioner än kontroller med jämförelse av det skadade till det icke-dominanta benet (p = 0,02) och det icke-skadade till det dominanta benet (p = 0,02). ACLPT-gruppen tog betydligt längre tid på sig att slutföra Sit-fasen vid användning av det icke-skadade benet jämfört med det skadade benet (p = 0,02), medan kontrollgruppen tog betydligt längre tid på sig att slutföra Down-fasen när de använde det dominanta benet jämfört med det icke-dominanta benet (p = 0,02). Inga andra jämförelser var statistiskt signifikanta.

Slutsats: Att ACLPT–gruppen lyckades med färre OLR-repetitioner jämfört med kontroller indikerar möjliga negativa långtidseffekter av främre korsbandsskada när det behandlas enbart med fysioterapi. Emellertid kan den signifikant högre kroppsvikten av ACLPT-gruppen förklara denna skillnad. Inga kinematiska anpassningar till skadan, oavsett behandling, var uppenbara under utförandet av OLR.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 27 p.
Keyword [en]
Anterior cruciate ligament, ACL, Rehabilitation, Knee, Physiotherapy, Kinematics, One-leg rise
National Category
Physiotherapy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-127528OAI: oai:DiVA.org:umu-127528DiVA: diva2:1046760
Educational program
Graduate Programme in Physiotherapy
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-11-18 Created: 2016-11-15 Last updated: 2016-11-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Physiotherapy
Physiotherapy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 6 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf