umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Moment 22: Våld eller kränkningar mot lärare från elever – en kvalitativ studie som belyser detta outforskade samhällsproblem.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.
2016 (Swedish)Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Skolverket har genomfört en undersökning tillsammans med 1566 lärare, där resultatet visade att var femte lärare säger sig ha utsatts för hot, kränkningar eller våld på̊ sin arbetsplats under de senaste åren. Det vanligaste förekommande är att läraren blir utsatt av hot, kränkningar eller våld av en elev i en skolmiljö̈ (Skolverket, 2015, 74). Idag är lärarnas utsatthet ett outforskat område och det finns en viss otydlighet om hur man ska bemöta detta i skolorna.

Uppsatsens syfte är att beskriva samt att skapa en förståelse hur skolan agerar när en våldshandling eller kränkning har utförts från en elev mot en lärare och se om de har använt sig av någon typ av åtgärdsprogram i samband med händelsen. För att besvara detta har studien utgått från följande frågeställningar:

  • Hur har skolledningen inom skolan agerat efter att en våldshandling eller en kränkning har skett mot en lärare av en elev?

  • Vilka typer, om några, av åtgärdsprogrammen har använts när en kränkning eller våld har förekommit mot en lärare av en elev?

  • Vilka typer, om några, av åtgärdsprogrammen bedöms som positiva för att säkra lärarnas arbetsmiljö̈?

Studien är genomförd med en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer med personal från en fristående grundskola mot äldre år har deltagit. Intervjurespondenterna är skolans rektor, biträdande rektor, skolkurator, personalansvarig och två̊ lärare. Resultatet från dessa intervjuer har diskuterats utifrån en teoretisk grund hur skolan har tolkat och problematiserat lärares utsatthet av kränkningar och våld från elever samt hur de har valt att agera genom åtgärdsprogram för att behandla detta som ett problem. Detta har huvudsakligen gjorts utifrån Carol Bachis WPR-teori och Lennart Lundqvist teori Förstå̊, kunna, vilja.

Genom en diskussion har studien svarat på̊ de tre frågeställningarna, där svaret på̊ fråga ett är att det finns tydliga mönster på̊ hur skolan agerar när lärare utsätts för våld eller kränkningar från elever. Nämligen att skolan genomför en gruppdiskussion med de inblandade lärarna och elever tillsammans med rektor och eventuellt förälder/vårdnadshavare. I svaret på̊ fråga två̊ kan vi se att skolan har agerat utifrån ett informellt åtgärdsprogram som bygger på̊ att varje händelse är unik och där lösningen måste baseras på̊ en diskussion mellan samtliga inblandade, rektor och möjligtvis förälder/vårdnadshavare. I svaret på̊ fråga tre kan vi se att även om skolans ledning inte ser lärares utsatthet av kränkningar och våld från elever som ett betydande problem visar resultatet att en åtgärdsstruktur ändå följs, även om informellt, och kan därmed uppfattas som något positivt för lärarnas arbetsmiljö̈.

Övrigt som framkom ur resultatet och diskussionen var att ett tydligt mönster framkom att representanter från skolledningen inte väljer att se problemet med lärare som utsätts av kränkningar eller våld från elever som ett tillräckligt stort problem för att lägga skolans resurser på̊ åtgärder mot detta. Resultatet av detta är att lärares arbetsmiljö̈ kan ses som en nedprioriterad del i skolledningens strategi. Ett annat tydligt mönster som framgår från resultat och diskussion är att skolan har en typ av åtgärdsprogram. Dock har detta inte uppmärksammats av skolledningen då det inte är formulerat i ett policy dokument.

En av de tydligaste slutsatserna är dock att situationen gällande åtgärdsprogram kring detta problem blir ett så kallat ”moment 22”. Det vill säga att skolledningen inte vill sätta in ett åtgärdsprogram om inte problemet är större men ett åtgärdsprogram kan behövas for att uppmärksamma att problemet är större än vad skolledningen vet om idag. 

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 49 p.
Keyword [sv]
Kränkningar, Våld, Lärare, Utsatthet, Elever
National Category
Political Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-130712OAI: oai:DiVA.org:umu-130712DiVA: diva2:1069504
Educational program
Teacher Education Programme
Presentation
2016-12-01, Umeå Universitet, Umeå Universitet, Umeå, 09:00 (Swedish)
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-02-28 Created: 2017-01-29 Last updated: 2017-02-28Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1502 kB)14 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1502 kBChecksum SHA-512
4be059e2181e652598856c4cbe0ef8ef96b44397dca0a69007594f1a1716fc98e7d95159fbe23f89ecab9f2c9ac8dfd71a233cc6883fbd9634be1ef35b7148f8
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Political Science
Political Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 14 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 59 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf