umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Nätverk vid upptäckt av befolkningsexponering för farliga kemiska ämnen: Rapport 22 - 2017
Show others and affiliations
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I Livsmedelsverkets beredskapsarbete ingår att göra uppskattningar av vilka nivåer av farliga ämnen som konsumenterna får i sig via livsmedel och att tidigt upptäcka exponering som kan resultera i skadliga hälsoeffekter. Detta arbete innebär att övervakningen behöver förbättras gällande risker för kemisk exponering. I händelse av kemisk exponering av befolkningen via livsmedel eller vatten, beroende på olyckor eller antagonistiska händelser, behövs en väl samordnad kedja inkluderande bl.a. operativa aktörer samt centrala och regionala myndigheter.

Denna rapport är ett resultat av krisberedskapsprojektet Nätverk vid upptäckt av befolkningsexponering för farliga kemiska ämnen som finansierats med 2:4-anslag från MSB. Projektets syfte är att bilda ett nätverk mellan olika aktörer för att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av landets samlade kapacitet och kompetens avseende provtagnings- och laboratorieanalys i avsikt att identifiera farliga kemiska ämnen i prover från människa. Nätverket är till för att skapa en effektivare beredskap vid allvarliga händelser med kemiska ämnen och/eller för övervakning av exponering för kemiska ämnen hos den svenska befolkningen.

Projektet fokuserade på att inventera och förbättra kunskapsläget och laboratorieberedskap för provtagning och analys av prover från människa vid upptäckt av befolkningsexponering för farliga ämnen. Detta gäller i livsmedel och dricksvatten då ämnen av kemiskt ursprung kan vara en potentiell farlig källa. Projektet skapade ett nätverk mellan myndigheter och regionala Arbets- och miljömedicinska (AMM) enheter för att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande av landets samlade kapacitet, kompetens och laboratorier inom AMM-verksamheten. För att stärka såväl regional som nationell krisberedskap när det gäller hanteringen av oönskade händelser så har projektets alla AMM-enheter i Sverige kartlagt kompetens och laboratoriekapacitet samt testat förmågan att arbeta i fält med provtagning och efterhantering av prover.

Målgruppen för rapporten är de som arbetar med identifiering och riskvärdering av farliga ämnen med kemiskt ursprung i befolkningen, både vid kris och i vardagen. Nätverkets arbete resulterade bl.a. i de manualer som används vid exponering för olika typer av CBRNE-ämnen dvs. inte enbart kemiska (C-ämnen), men också biologiska (B-ämnen), radiologiska (R-ämnen), nukleära (N-ämnen) och explosiva (E-ämnen). Projektet har drivits av Livsmedelsverket i ett nära samarbete med regionala AMM-enheter och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) samt i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Kemikalieinspektionen och Karolinska Institutet.

Place, publisher, year, edition, pages
Livsmedelsverket , 2017. , 125 p.
Series
Livsmedelsverkets rapportserie, ISSN 1104-7089 ; 2017-22
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-133496OAI: oai:DiVA.org:umu-133496DiVA: diva2:1088037
Available from: 2017-04-11 Created: 2017-04-11 Last updated: 2017-04-11

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf