umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Psykisk hälsa: ett mångfacetterat uppdrag: Analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.ORCID iD: 0000-0001-9836-6446
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.ORCID iD: 0000-0002-6330-5640
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellanRegeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landstingskyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa.Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa ochkvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanelbidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyanseraanalyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag iStockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen ochFolkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterandeuppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes.Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKLatt kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjandeinsatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupperoch 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga,vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre länförhåller sig friare till de angivna fokusområdena.Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierartill form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv påpsykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ettperspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar somspecificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet justpåbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra länpresenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen ihandlingsplanerna är mycket stor.När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanernautarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivsprocessen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går detinte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett länhar ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvarigaför att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inomrespektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls.I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller dentredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsaoch personer med omfattande psykiatrisk problematik.

Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planernavarierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att enbrukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv påbrukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- ochpatientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola.Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad avstruktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Detfinns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankrahandlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierandegrad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade ellerinte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen ipraktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta medlänsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet medlänsgemensamma planer och målsättningar.När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanernalångsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktigamålsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de femfokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har manhanterat målsättningar på andra sätt.De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:• Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sighandlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet medlänsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Omprincipen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationenska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.• Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckningorganisationernas kärnverksamhet.• Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbeteoch om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskildahuvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning.Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs avkommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrinsbehandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt underfokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rörsamordning och samverkan.• Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och attsamarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form avpsykisk ohälsa.• I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans meddet civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökandeoch nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanländasom utvecklat någon form av psykisk ohälsa.• Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidpreventionoch arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen ensamordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.6• I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Dettasker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsaredan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationellastyrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfattafolkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindreutsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. Enlyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ettval av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även trerekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensammahandlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten iplanerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som statenlanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilkasom ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå universitet , 2017. , 55 p.
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-135053OAI: oai:DiVA.org:umu-135053DiVA: diva2:1096329
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17 Last updated: 2017-06-07

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Fjellfeldt, MariaMarkström, Urban
By organisation
Department of Social Work
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 115 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf