umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.ORCID iD: 0000-0001-9836-6446
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.ORCID iD: 0000-0002-6330-5640
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

• Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

• Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

• Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

• Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

• I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

• Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

• I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 2017. , p. 55
National Category
Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-135053OAI: oai:DiVA.org:umu-135053DiVA, id: diva2:1096329
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17 Last updated: 2018-06-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1661 kB)49 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1661 kBChecksum SHA-512
4213447cde278cdd6a344488ff9ef853aa090d3a3d18db2b31ffdbeee0060c779ed5886ea7d77fb55af9f0f7edd9abd989a2d3ab630b1237a3e405b9203018dd
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Fjellfeldt, MariaMarkström, UrbanRosenberg, David

Search in DiVA

By author/editor
Fjellfeldt, MariaMarkström, UrbanRosenberg, David
By organisation
Department of Social Work
Social Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 49 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 488 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf