umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Economic (in)equality and sustainability: preschool children's views of the economic situation of other children in the world
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science.
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-138257OAI: oai:DiVA.org:umu-138257DiVA: diva2:1133381
Available from: 2017-08-15 Created: 2017-08-15 Last updated: 2017-08-18
In thesis
1. Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability
Open this publication in new window or tab >>Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
Omsorg om människan och planeten : förskolebarns kunskap om och praktiserande av hållbarhet
Abstract [en]

Children across the globe today are continuously being exposed to and affected by various kinds of real-world complexities and challenges; however, research on their knowledge and practices in terms of sustainability is limited, in particular with regards to how preschool- and home-related factors are associated with their learning for sustainability. Since 1998, different types of eco-certification have been awarded by the Swedish National Agency for Education and Keep Sweden Tidy Foundation to promote education for sustainability (EfS) in all areas of education and learning. Despite certificates having been granted in Sweden since 1998, no studies have been conducted at the national level to investigate whether eco-certification has any role to play in children’s learning for environmental and sustainability issues. This knowledge is important to develop pedagogical activities to engage young children meaningfully in learning for sustainability at preschool. This study was undertaken so as to address this research gap in a Swedish context.

The overall aim of this study was to enhance the existing knowledge about preschool children’s learning for sustainability in Sweden. The objectives of this study have been to investigate and compare the knowledge and self-reported practices of sustainability among children attending eco-certified and non-eco-certified preschools, respectively, and to explore the extent to which preschool- and home-related factors are associated with children’s knowledge and practices of sustainability. Further, this study explored children’s perceived sources of such knowledge. The term ‘knowledge’ in this text refers to the descriptions of children’s ideas and thoughts. Similarly, eco-certified preschool refers to a school that work explicitly with EfS.

The study was designed from a "child’s perspective": this means that it was designed by adults to understand children’s perceptions and actions. Bandura’s (1977) social learning theory and Bruner’s (1961) iconic (image-based) modes of representation were applied in various stages of the study. A conceptual framework was developed within the three-interlocking-circles model of sustainability that illustrates how environmental, social and economic dimensions are interconnected. The concept of sustainability was operationalized in four themes: economic equality, resource sharing, recycling and transport use.

With the use of illustrations and semi-structured questions, final-year preschool children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Qualitative and quantitative data were analyzed using content analysis and Orthogonal Partial Least Squares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. The quality and complexity of children’s responses were assessed and classified using the SOLO Taxonomy (Biggs & Collis, 1982).

The results showed that by the time the children completed preschool, many had acquired some knowledge about how to use money, about the sorting of different recyclable items at home and at preschool, and about the impact of different modes of transport on the environment and people’s lives. They also had ideas about the lives of other children in the world and what it can mean to share resources with other people. There was a positive relationship between children’s declarative (understanding) and functional (practice) knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. No statistically significant differences between eco-certified and non-eco-certified preschools in terms of children’s declarative and functional knowledge were found. Parents were reported to be the main sources of children’s knowledge along with the children themselves, teachers and media.

The findings offer support for integrating environmental, social and economic dimensions of sustainability into the daily pedagogical activities of preschools and for giving children opportunities to participate in discussions and practical activities that concern their lives. Further studies are needed to investigate the extent to which different educational activities contribute to developing children’s understanding and behavior when it comes to a sustainable society.

Abstract [sv]

Bakgrund och syfte

Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

Metoder

Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

Resultat och slutsatser

Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå University, 2017. 115 p.
Series
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, ISSN 1650-8858 ; 79
Keyword
consumption, daycare center, economic sustainability, environmental education, environmental sustainability; guardians; kindergarten; parents; preschool; preschool director; recycling; sharing resources; social sustainability; sustainable development, teacher, young children
National Category
Educational Sciences
Research subject
educational work
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-138098 (URN)978-91-7601-719-7 (ISBN)
Public defence
2017-09-08, Föreläsningssal 5, Falun, 10:00 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2017-08-18 Created: 2017-08-09 Last updated: 2017-08-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Borg, Farhana
By organisation
Department of applied educational science
Pedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 24 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf