umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ett nytt hindertest för utvärdering av proprioceptiv förmåga i knäleden, en pilotstudie
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
2017 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Syfte Studien adresserar hur ett hindertest kan utvecklas och användas för att studera den proprioceptiva förmågan i knäleden under ett funktionellt test.

Metod 25 försökspersoner rekryterades med varierande aktivitetsgrad. Elitidrottare, kontroller samt individer med främre korsbandsskada (ACL) delades in i tre grupper. Grupperna genomförde ett hindertest utan visuell feedback av hinderhöjden. Försökspersonerna fick ställa sig på en standardiserad startposition, vila det ledande benet på hindret för att skapa en efferenskopia. De försökte kliva över hindret med så liten marginal som möjligt utan att slå i hindret. Hindret flyttades utan individens vetskap. Försöken filmades i ett 3D-laboratorium. Två hinderhöjder användes, totalt gjordes 16 försök (åtta försök/ben och hinderhöjd). Avstånd i hinder till fot, knä- och höftflexionsvinkel samt hits studerades. Absoluta felet samt variationskoefficienten analyserades med oberoende t-test samt Mann Whitney u-test. Hits analyserades med Pearsons Chi2-test, signifikansnivån var p<0.05 i alla test.

Resultat Testet var genomförbart för både knäfriska samt individer med främre korsbandsskador. Kontrollgruppen uppvisade lägre avstånd i hinder till fot för både det låga och höga hindret, för det sistnämnda var skillnaden signifikant (p=0.00). Atletgruppen uppvisade procentuellt mindre spridning i avstånd hinder till fot för både det låga och höga hindret, skillnaderna var icke signifikanta. En signifikant skillnad fanns mellan grupperna gällande antal hits, ACL-gruppen hade slagit i hindret flest gånger om detta inte flyttats under utförandet (p=0.021).

Slutsats Att utveckla ett validerat och reliabelt mätinstrument av stor vikt för att under och efter rehabiliteringsfasen kunna utvärdera den proprioceptiva förmågan hos individer med en främre korsbandsskada.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 20
Keywords [sv]
Hindertest, proprioception, innebandy, främre korsband, pilottest
National Category
Physiotherapy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-141021OAI: oai:DiVA.org:umu-141021DiVA, id: diva2:1151034
Educational program
Graduate Programme in Physiotherapy
Supervisors
Examiners
Available from: 2017-10-26 Created: 2017-10-20 Last updated: 2017-10-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Ivarsson, Niklas
By organisation
Physiotherapy
Physiotherapy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 23 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf