umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Torsk på fisk, eller?: En studie om elevers konsumtion av fisk i tre nordiska länder
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Food and Nutrition.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Fish consumption among pupils in three Nordic countries: a quantitative study (English)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

Bakgrund Fisk är en god källa till många viktiga näringsämnen, bland annat D-vitamin och fleromättat fett, tidigare studier har dock visat att barn inte når upp till rekommenderat fiskintag. Då barn tillbringar mycket tid i skolan och skollunchen utgör en stor del av dagsintaget får en näringsrik skollunch, som eleverna också äter av, anses viktig.

Syfte Att granska tio- och elvaåringars fiskkonsumtion, i skolan och hemma, i tre nordiska länder.

Metod Uppsatsen genomfördes med redan insamlat datamaterial från studien ProMeal, 611 elever ingick. Två metoder användes: en fotograferad kostundersökning under fem dagar och ett livsmedelsfrekvensformulär som föräldrar/vårdnadshavare svarade på. För denna uppsats kategoriserades måltiderna och det skapades variabler för uppskattad viktprocent fisk i livsmedlet/rätten samt total veckokonsumtion av fisk. Data analyserades statistiskt med icke-parametriska tester.

Resultat I skolan åt svenska och finska elever fisk oftare än norska (p <0,001). I Sverige och Finland serverades 98 procent fisk men drygt var tredje åt inte av fisken. I Norge, där matlåda togs med, åt endast sju procent av eleverna fisk under femdagarsperioden. Fiskmängderna var generellt små, medianintaget för en elev som hade ätit fisk låg på 38 [20–64] gram. Hemma rapporterades att norska elever hade ätit fisk oftare än i övriga länder (p <0,001), och den totala fiskkonsumtionen, vad gäller frekvens, skiljde sig därför inte signifikant mellan länderna (p=0,375). Några skillnader i fiskintag mellan könen sågs inte.  

Slutsats Generellt var elevernas fiskkonsumtion relativt låg, dock sågs flertalet skillnader mellan länderna vilket talar för att det behövs landspecifika åtgärder. Varför elever som serverades fisk i skolan valde bort eller bara åt små mängder fisk behöver undersökas ytterligare, förslagsvis med fokus på elevers attityder och barriärer till fisk vilket skulle kunna främja folkhälsan. 

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 21
Keywords [sv]
Fiskkonsumtion elever norden
National Category
Food Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-143456OAI: oai:DiVA.org:umu-143456DiVA, id: diva2:1169701
External cooperation
ProMeal-projektet
Subject / course
Examensarbete inom dietistprogrammet
Educational program
Degree of Bachelor in Dietetics
Available from: 2018-01-02 Created: 2017-12-29 Last updated: 2018-01-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Department of Food and Nutrition
Food Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 642 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf