umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Användning av höj- och sänkbara bord: - En jämförelse mellan de som upplever och de som inte upplever smärta
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy.
2017 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
The use of height adjustable tabels : - A comparison between those who experience and those who do not experience pain (English)
Abstract [sv]

Kontorsarbetare spenderar lång tid stillasittande. Negativa hälsoeffekter förknippas med en stillasittande livsstil, däribland muskuloskeletal smärta. Lösningen verkar inte vara stillastående då även detta kan leda till muskuloskeletal smärta. Det finns HSB (höj- och sänkbara bord) för att minska stillasittande/stillastående hos kontorsarbetare. Mer forskning krävs gällande hur HSB används i praktiken.

Syfte: Undersöka om det finns skillnad i användning av HSB mellan de som upplever jämfört med de som inte upplever rygg-och nacksmärta.

Undersöka om det finns samband mellan självskattad tid stående respektive sittande och tid uppmätt med aktivitetsmätare.

Metod: Data samlades in via självskattningenkäter som delades ut till 26 kontorsarbetare. Enkätena bestod av frågor gällande användning av HSB samt upplevd muskuloskeletal smärta. Kontorsarbetarna delades in i två grupper, smärtgruppen (SG) och icke- smärtgruppen (ISG), som jämfördes med varandra. Elva kontorsarbetare tilldelades aktivitetsmätare samt en självskattningsenkät gällande hur mycket de suttit och stått dagarna de bar aktivitetsmätaren. Sambandsanalyser mellan självskattad tid och tid uppmätt med aktivitetsmätare utfördes. 

Resultat: Smärtgruppen varierade mer frekvent, satt mindre och stod mer men skillnaderna mot ISG var inte signifikanta (p=0,276; p=0,054; p=0,108). Svagt positiva samband (rho=0,46; rho=0,58) fanns mellan självskattad tid sittande respektive stående och tid uppmätt med aktivitetsmätare, dock var resultaten inte signifikanta (p=0,08; p=0,178).

Konklusion: Denna studie visade inga signifikanta skillnader gällande användning av HSB mellan SG och ISG. Att SG varierade sig mer frekvent samt stod mer och satt mindre skulle dock kunna tyda på att smärta påverkar användandet av HSB. Mer forskning, fördelaktligen med aktivitetsmätare, krävs angående hur HBS används på kontorsarbetsplatser.

Place, publisher, year, edition, pages
2017. , p. 30
Keywords [sv]
Stillasittande, stillastående, muskuloskeletal smärta, kontorsarbetare, Active PAL3, självskattning
National Category
Physiotherapy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-147716OAI: oai:DiVA.org:umu-147716DiVA, id: diva2:1205929
External cooperation
Educational program
Master's Programme in Physiotherapy
Supervisors
Examiners
Available from: 2018-08-30 Created: 2018-05-15 Last updated: 2018-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Physiotherapy
Physiotherapy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 22 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf