umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skolpersonals erfarenheter av att identifiera omsorgssvikt hos skolbarn: -En intervjustudie utifrån ett instrument
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Bakgrund: Skolsköterskan och övrig skolpersonal är anmälningsskyldiga vid misstanke om att ett barn far illa eller på andra sätt uppvisar tecken på omsorgssvikt. Knappt vart fjärde barn anmäls i enlighet med anmälningsskyldigheten. Forskning visar att personal i verksamheter kring barn ofta känner osäkerhet att identifiera tecken på omsorgssvikt.

Motiv: Det finns i nuläget brist på enhetlig kunskap och verktyg inom området som kan stödja personal i deras arbete att uppmärksamma omsorgssvikt hos barn i skolåldern.

Syfte: Syftet med studien var att belysa skolpersonals erfarenheter av att identifiera omsorgssvikt hos barn 6-15 år samt att undersöka användbarheten av ett screeninginstrument.

Metod: Fenomenografisk ansats med strukturerade standardiserade “think-aloud” intervjuer som utgår från ett frågeinstrument och validering med RPM av instrumentets innehåll.

Resultat: Studien visar att skolpersonal har en bristande kunskap kring tecken på omsorgssvikt, vilket stöds av både kvalitativ och kvantitativ analys. Skolpersonal uppfattar omsorgssvikt genom fyra kvalitativt skilda sätt vilka samverkar med varandra; Genom att observera, Genom att lyssna, Genom reflektion och Genom Medvetenhet.

Diskussion: Personal upplevde det svårt att identifiera omsorgssvikt. Svårigheterna berodde främst på brist av helhetsbild av barnet på grund av tidsbrist och för lite kontakt med föräldrarna. Det berodde också på dold omsorgssvikt och brist på gemensam kunskap. Det framkom att instrumentet kunde stödja personalen att upptäcka omsorgssvikt främst genom att sätta ord på deras misstankar.

Konklusion: Studien visar på att ett instrument kan stödja personal i deras arbete och kan stärka personalen i deras uppdrag att utföra orosanmälan. Förhoppningsvis är studien ett led i att utforma en gemensam teoretisk kunskapsgrund för att uppmärksamma barn med omsorgssvikt.

Abstract [en]

Background: Schoolnurses and other school professionals are obliged to report suspicion that a child is treated badly or suffers from neglect or abuse. Almost every fourth child is reported in accordance with the notification obligation. Previous research shows that insecurity is common when it comes to identifying signs of maltreatment in school children.

Motive: At present, there is a lack of uniform knowledge for staff to use in order to pay attention to childhood maltreatment and abuse in school-age children. Currently existing instruments focuses primarily on physical injuries as well as on younger children.

Aim: The purpose of the study was to identify school staff's perceptions of childhood maltreatment in children 6-15 years old and to study the applicability of a tool for screening.

Methods: Phenomenographic approach with structured “think-aloud” interviews based on a questionnaire and RPM validation of instrument content.

Result: The study shows that school staff have insufficient knowledge about signs of maltreatment, supported by both qualitative and quantitative analysis. The study also shows that an instrument can provide support for identifying children exposed to maltreatment. School staff perceive maltreatment through four qualitatively different ways that interact with each other; By Observing, By Listening, Through Reflection and Through Consciousness.

Discussion: Staff found it difficult to identify maltreatment. The difficulties were mainly due to the lack of overall picture of the child due to lack of time and little contact with the parents. It was also due to hidden maltreatment and lack of common knowledge. It was found that an instrument for detecting maltreatment could support the staff, primarily by express their suspicions.

Conclusion: The study shows that an instrument supports staff in their work and can strengthen the staff in their mission to carry out an alert. Hopefully, the study can be a part of designing a unified theoretical knowledge base and common framework regarding awareness about childhood neglect or abuse.

Place, publisher, year, edition, pages
2018. , p. 73
Keywords [en]
Child neglect, child abuse, screening, school nursing, abuse reporting, assurances healthcare quality, school health
Keywords [sv]
arnmisshandel, screening, skolhälsovård, skolsköterskor, skollärare, instrumentanvändning, kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-148885OAI: oai:DiVA.org:umu-148885DiVA, id: diva2:1217132
Educational program
Graduate Programme in Pediatric Nursing
Supervisors
Available from: 2018-07-05 Created: 2018-06-12 Last updated: 2018-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Tekle, MikalSvedhammer, Sofia
By organisation
Department of Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 35 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf