Att studie- och yrkesvägledningen har tydliga riktlinjer att följa syns i olika styrdokument och lagar men allt som oftast är inte detta en verklighet som skolorna följer. Syftet med detta arbete är att undersöka likheter och skillnader mellan rektorers och studie- och yrkesvägledares syn på bland annat organisationen i skolan, hur rektorer ser på hela skolans ansvar samt om där finns skillnader i synen på studie- och yrkesvägledningen när rektorer respektive vägledare berättar om den. Studien genomfördes med stöd av kvalitativa intervjuer med verksamma rektorer och studie- och yrkesvägledare i två norrlandskommuner. Resultatet som framkom stämde ganska bra med de rapporter och den tidigare forskning vi bearbetat. Utredningar, forskning och rapporter visar att organisationen av studie- och yrkesvägledningen är något som har en tendens att vara otydlig och ansvaret ligger ofta på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Rektorernasom är de som har ansvaret är pålästa om ’hela skolans ansvar’ när det gäller studie- och yrkesvägledning och anser att det är en viktig del i dagens skola men därefter släpper de tyglarna och låter studie- och yrkesvägledaren ta det största ansvaret när det egentligen ska vara tvärtom. Styrningen uppifrån är ofta oklar trots att rektorer har kunskapen om vad som står i läroplaner och i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning. Samarbetet med lärarna är begränsat vilket kan bero på att lärarna inte heller alltid vet vilken studie- och yrkesvägledarnas roll är. Samtidigt upplevs yrket väldigt fritt av den verksamma studie- och yrkesvägledaren och det är inte alltid svårt att få gehör för önskemål även om studie- och yrkesvägledare ofta önskar ett utökat samarbete med lärare.