Till följd av internationella företags- och revisionsskandaler har allmänhetens syn på finansiell information överlag och i synnerhet revisionsprofessionen kraftigt försämrats. Trots att långt ifrån allt ansvar ligger på utförd revision, leder brottsmisstankar mot revisorn till ifrågasättande av dennes tillförlitlighet. För att återvinna allmänheten och särskilt kapitalmarknadens förtroende har kraven på revision därför succesivt ökat. De nya lagarna motiveras med att de ska öka revisorns oberoende och på så sätt revisionskvaliteten samt revisorernas trovärdighet som kvalitetssäkrare av finansiell information. Utifrån denna bakgrund har tidigare studier undersökt sambandet mellan redovisningsinformation och upplevd revisionskvalitet, där hög revisionskvalitet förväntas stärka informationens trovärdighet. Forskningsresultaten har dock främst genomförts i utlandet samt kommit fram till motstridiga resultat.

Med förtroende som utgångspunkt, har ytterligare en aspekt av revisionskvalitet definierats, nämligen upplevd eller uppfattad revisionskvalitet. Uppfattad revisionskvalitet separeras från faktisk revisionskvalitet och avser kapitalmarknadens upplevda tillförlitlighet till finansiella rapporter. I likhet med tidigare studier används i denna studie revisionsbyråns storlek, kontorets storlek där revisorn arbetar samt revisorsuppdragets längd för att förklara huruvida reviderade finansiella rapporter signalerar informationens trovärdighet. I enlighet med genomförd forskning förväntas hög revisionskvalitet stärka investerares tilltro till redovisningsinformation. Då den svenska aktiemarknaden ansetts vara ett outforskat område, väcktes vårt intresse av att studera sambandet mellan upplevd revisionskvalitet och hur finansiell information beroende på tillförlitligheten till revisorn värderas på den svenska aktiemarknaden.

Vi undersöker detta med hjälp av ERC, som mäter en akties abnormala avkastning utifrån ett företags oväntade resultat, genom en eventstudie. Med utgångspunkt i den deduktiva ansatsen utvecklades hypoteser och förväntan om att hög upplevd revisionskvalitet påverkar ERC positivt. Upplevd revisionskvalitet förväntades i sin tur påverkas positivt av revisorns upplevda oberoende, kompetens och rykte. Då majoriteten av det empiriska materialet samlats in via databaser och sedan har testats med hjälp av statistiska verktyg är studien vidare av kvantitativt slag.

Våra forskningsresultat blev dock inte signifikanta, utan samtliga hypoteser förkastades. Detta kan tolkas som att revisionen misslyckats med att uppfylla sitt syfte, vilket beskrivs vara att stärka den finansiella informationens trovärdighet. Sett utifrån en aktieägares perspektiv och denna studies resultat bidrar dock inte revisionsprofessionen med tillförlitlighet till investerare. Trots att inget statistiskt säkerställt signifikant samband påvisats anses vår forskning bidra med kunskap, då resultatet visar på att lagändringar inom området för revision inte på ett effektivt sätt lyckats stärka revisorns förtroendeingivande till externa intressenter och att ytterligare, eller mer effektiva, förändringar kan anses nödvändiga för att nyttan med revision och dess syfte ska uppfyllas.