Umeå University's logo

umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
(Un)safe spaces, affective labour and perceived health among people with trans experiences living in Sweden
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Epidemiology and Global Health. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS).ORCID iD: 0000-0001-6401-889X
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Epidemiology and Global Health.ORCID iD: 0000-0002-8114-4705
Show others and affiliations
2019 (English)In: Culture, Health and Sexuality, ISSN 1369-1058, E-ISSN 1464-5351, Vol. 21, no 8, p. 914-928Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Lack of safe space has been connected to ill health among people with trans experiences. This study analyses trans people’s experiences of being in public, semi-public and community spaces using the analytical concept of safety/unsafety in relation to perceived health. The analytic framework draws on the concepts of cisgenderism, orientation, lines and comfort. The material analysed consisted of 18 individual interviews with people with trans experiences, which were analysed using constructivist thematic analysis. The analysis resulted in the identification of three themes: straightening devices creating limited living space, orienting oneself in (cis)gendered spaces and creating safer (?) community spaces for healing. Experiences of unsafety ranged from incidents and fear of different kinds of violence in public and semi-public spaces to the lack of a transpolitically informed agenda in, for example, feminist spaces. Safer spaces helped participants to feel a sense of belonging, to share their experiences and to heal. Experiences of unsafety and discomfort are important as they will help us to understand the health situations of people with trans experiences. It is important to facilitate the creation of safer spaces to improve the health of members of this group.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019. Vol. 21, no 8, p. 914-928
Keywords [en]
Sweden, Transgender, affective labour, safety, space
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Gender Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-152679DOI: 10.1080/13691058.2018.1527038ISI: 000473015600004PubMedID: 30601097Scopus ID: 2-s2.0-85059653494OAI: oai:DiVA.org:umu-152679DiVA, id: diva2:1256632
Funder
Swedish Research Council, 344-2011-5478
Note

Originally included in thesis in manuscript form

Available from: 2018-10-17 Created: 2018-10-17 Last updated: 2023-03-23Bibliographically approved
In thesis
1. “It was like I had to fit into a category”: people with trans experiences navigating access to trans-specific healthcare and health
Open this publication in new window or tab >>“It was like I had to fit into a category”: people with trans experiences navigating access to trans-specific healthcare and health
2018 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
"Det va som att jag skulle passa in i en kategori" : personer med transerfarenheter navigerar sig fram till transspecifik vård och hälsa
Abstract [en]

Background: Trans issues have received increased attention over the last couple of years and important changes have been made in the legislation relating to gender reassignment and in trans-specific healthcare practices. At the same time, many people with trans experiences report poor mental health, bad experiences when encountering the healthcare and a tendency to postpone seeking care due to being badly treated. Previous research has also shown that gender norms guide the evaluation that precedes access to gender-confirming medical procedures. Critical studies examining practices within trans-specific healthcare in the Swedish context and health among people with trans experiences are limited, especially qualitative interview studies involving people with trans experiences.

Aim: To analyse how constructions of trans experiences and gender can affect trans-specific healthcare practices, experiences of navigating access to gender- confirming medical procedures, inhabitancy of different spaces and, ultimately, health.

Conceptual framework: Three areas of theory are used for the conceptual framework: trans studies, queer phenomenology and Foucauldian theories of power and governmentality.

Methods: The thesis includes three sub-studies (generating four articles): two interview studies that build on interviews with 18 people with trans experiences, and a policy analysis of the guidelines for trans-specific healthcare published by the Swedish National Board of Health and Welfare. For the interview studies, grounded theory and thematic analysis were used as the analytical method. The guidelines were analysed using Bacchi’s method: “What’s the problem represented to be?”.

Results: The participants experienced trans-specific healthcare as difficult to navigate due to waiting times, lack of knowledge and/or support and relationships of dependency between healthcare users and providers. In the evaluation, gender is reconstructed as linear – stereotypical, binary and stable – and the space for action available to care-seekers is affected by discourses existing both inside and outside trans-specific healthcare. The difficulties in navigating access to care were experienced as creating ill-health. In order to negotiate access to gender-confirming medical procedures, the participants took responsibility for the care process by, for example, ordering hormones from abroad, acquiring medical knowledge and finding alternative support. The linear gendered positioning was variously resisted, negotiated and embraced by the participants.

The analysis of the guidelines showed that gender identity is constructed as a fixed linear essence but that the guidelines also open up space for a non-linear embodiment. Gender dysphoria is closely constructed in relation to psychiatric knowledge and mental health and the gate-keeping function among mental healthcare professionals is reconstituted in the guidelines. Hence, care-seekers are constructed as not competent enough to make decisions concerning access to gender-confirming medical procedures.

The participants experienced several different spaces, such as bars, public toilets and changing rooms, gyms and cafés, as unsafe and as contributing to ill-health. In order to overcome the barriers to comfortably inhabiting spaces, the participants performed a kind of labour; for example, preparing in order to visit public baths and to answer transphobic comments and questions. Some spaces, such as trans-separatist, feminist and queer spaces, were experienced as safer and contributed to improved health through experiences of belonging, being able to share bad experiences and being able to relax.

Conclusions: Trans-specific healthcare practices need to become more affirming and change so that care-seekers have more space for self- determination. Trans-specific healthcare needs more resources in order to decrease waiting times, improve knowledge and support, and hence to improve access to gender-confirming medical procedures. Actions need to be initiated to make spaces safer in order to improve the health of people with trans experiences.

Abstract [sv]

Bakgrund: De senaste åren har transfrågor uppmärksammats allt mer. Viktiga juridiska förändringar har skett, såsom borttagande av krav för sterilisering vid juridisk könsbekräftelse, och transvården har fått sina första officiella riktlinjer för vård vid könsdysfori. Samtidigt visar flera rapporter att många personer med transerfarenheter rapporterar ett dåligt allmänt hälsotillstånd, psykisk ohälsa och brister i mötet med vården. Tidigare forskning visar också att normer kring kön påverkar utredningen som personer med transerfarenheter måste gå igenom för att få tillgång till könsbekräftande vård. Syftet med den här avhandlingen är att analysera hur konstruktioner av transerfarenheter och kön kan påverka praktiker inom den trans-specifika vården, erfarenheter av att navigera tillgång till könsbekräftande vård samt upplevelsen av olika typer av rum och hälsa.

Metod: Avhandlingen bygger på fyra artiklar som är uppdelade i tre delstudier. Två av delstudierna bygger på totalt 18 intervjuer med personer med transerfarenheter och en delstudie bygger på en policyanalys av Socialstyrelsens riktlinjer för transspecifik vård. Intervjustudierna har analyserats med grundad teori respektive tematisk analys och riktlinjerna har analyserats med Bacchis metod som undersöker hur problem framställs i en text. Delstudie 1 handlar om hur vårdsökande personer med transerfarenheter navigerar och förhandlar sig till att få könsbekräftande vård. I den andra delstudien undersöker jag hur utredning, diagnostisering och kriterier för tillgång till könsbekräftande vård är beskrivna i riktlinjerna från Socialstyrelsen för transspecifik vård. I den sista delstudien har jag undersökt hur trygghet och otrygghet i olika typer av rum kan påverka hälsan hos personer med transerfarenheter.

Resultat: Analysen av intervjuerna visar att deltagarna upplevde det svårt att navigera sig fram till, och inom, transvården. Kunskapsbrist, brist på psykosocialt stöd, väntetider och en beroenderelation till utredarna är hinder som deltagarna berättar om i sina möten med transvården. Kön rekonstrueras som binärt, stabilt och stereotypt inom transvården och handlingsutrymmet i relation till kön påverkades av normer både inom och utanför transvården. Flera av dessa hinder skapar upplevelser av ohälsa. För att överkomma hindren i transvården så tog flera deltagare kommando över vårdprocessen genom att ta reda på information, beställa hormoner via nätet och hitta psykosocialt stöd utanför transvården. Deltagarna omfamnade, förhandlade och gjorde motstånd mot den binära, stabila och stereotypiska konstruktionen av kön, exempelvis genom att använda strategiska berättelser och göra kön på andra sätt utanför transvården.

Analysen av riktlinjerna för transvården visade att kön konstrueras som en fixerad linjär essens, dvs. att könsidentiteten bör vara stabil över tid och matcha den sociala könsrollen för att personer ska få tillgång till könsbekräftande vård. Samtidigt säger riktlinjerna att alla vårdsökande inte behöver ha alla medicinska insatser, vilket öppnar upp möjligheter för en kropp som inte följer normen. Riktlinjerna pekar på hur psykisk ohälsa hos personer med könsdysfori kan bero på cisnormativitet. Likväl så knyter riktlinjerna könsdysfori tätt till lidande, psykiatrisk kunskap och mental ohälsa och rekonstruerar därmed könsdysfori som en psykisk sjukdom. Riktlinjerna slår även på så sätt fast den grindvaktande position som psykiatriker har inom transvården och de vårdsökande får därmed inte möjlighet att själva bestämma över tillgången till könsbekräftande vård.

Deltagarna upplevde en rad olika rum och platser som otrygga eller obekväma vilket påverkade deras hälsa. Till exempel berättade många deltagare om barer och pubar som otrygga platser där de hade erfarenheter av att bli utsatta för fysiskt våld, verbala trakasserier och ifrågasättande. Könsuppdelade offentliga toaletter och omklädningsrum var andra viktiga plaster i berättelserna om otrygga rum. Deltagarna upplevde att det var svårt att välja vilken toalett eller vilket omklädningsrum dom skulle besöka och att det kunde vara svårt att passa in i något av dom. Transseparatistiska, feministiska och HBTQ-rum upplevdes av många som tryggare och var viktiga för att kunna dela med sig av erfarenheter, känna gemenskap och återhämta sig från erfarenheter av otrygghet. Dock fanns det erfarenheter av att dessa rum också kunde vara exkluderande.

Slutsatser och implikationer: Sammanfattningsvis har transvården har genomgått flera förbättringar, men den upplevs fortfarande som problematisk av vissa vårdsökande och även i riktlinjerna konstrueras kön och könsdysfori på problematiska sätt. Att få tillgång till könsbekräftande vård är viktigt för många personer med transerfarenheter, men vägen till vård kan i sig själv ha negativa hälsokonsekvenser för de vårdsökande. Transvården återskapar kön som binärt, stabilt och stereotypt vilket inte stämmer överens med vissa av de vårdsökandes förståelse av sig själva. Vårdgivare inom psykiatrin har fortsatt makt att bestämma vilka som ska få tillgång till vård vilket kan bidra till att transpersoner har svårare att få tillgång till adekvat vård för psykisk ohälsa. Flera olika vardagliga platser upplevs som otrygga och skapar ohälsa. För att överkomma hindren, både inom transvården och i andra rum, utför deltagarna ett affektivt arbete som också kan innebära negativa hälsokonsekvenser. Utifrån studien resultat behövs flera förändringar för att skapa utrymme för mer självbestämmande hos de vårdsökande och för att förbättra tillgången till könsbekräftande vård. Det behövs även mer resurser till transvården för att minska väntetiderna, öka tillgången till stöd för de vårdsökande och kunskap hos vårdgivarna. För att förbättra hälsan hos personer med transerfarenheter är det nödvändigt att skapa fler trygga rum.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå Universitet, 2018. p. 151
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1990
Keywords
Transgender, Gender dysphoria, Qualitative, Access to healthcare, Health inequalities, Affective labour, Trans studies, Queer phenomenology, Foucault, Governmentality, Sex reassignment
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Gender Studies
Research subject
Public health; gender studies
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-152817 (URN)978-91-7601-962-7 (ISBN)
Public defence
2018-11-23, Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå, 09:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
Swedish Research Council, 344-2011-5478
Available from: 2018-11-02 Created: 2018-10-25 Last updated: 2018-11-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1833 kB)266 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 1833 kBChecksum SHA-512
76a032d51a0a894d90822662fe30a318ef79187a81e6afc97ad5cac2e5fcb1fca475a9f6c5fe45aec9aeb99e6268a1f8496954412b0d30c937dfde73e61d0b76
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textPubMedScopus

Authority records

Linander, IdaGoicolea, IsabelHammarström, AnneHarryson, Lisa

Search in DiVA

By author/editor
Linander, IdaGoicolea, IsabelHammarström, AnneHarryson, Lisa
By organisation
Epidemiology and Global HealthUmeå Centre for Gender Studies (UCGS)Department of Social Work
In the same journal
Culture, Health and Sexuality
Public Health, Global Health, Social Medicine and EpidemiologyGender Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 311 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 776 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf