Denna presentation handlar om ett utvecklingsprojekt som genomförts i en campusbaseradprogramkurs vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet. En ny kursdesign baserad på flippedclassroom och peer-review implementerades ht 2015, med syftet att öka studenternas aktivitet ochfördjupa deras lärande. Arbetet enligt flipped classroom (jmf. McLaughlin et al., 2014; O’Flaherty &Phillips, 2015) innebar att föreläsningar ersattes med workshops och att studenterna förväntadeskomma förberedda till dessa genom att ta del av nätbaserade inslag som exempelvis inspeladeföreläsningar, öppna lärresurser samt vetenskapliga artiklar som gjordes tillgängliga påkursplattformen. Under workshopsen bearbetades innehållet gruppvis tillsammans med lärare medstöd av digitala quiz, tillämpningsövningar och caseuppgifter. Vidare användes peer-review (jmf.Nicol, Thomson & Breslin, 2014) med syfte att utveckla studenternas förmågor att utifrån angivnabedömningskriterier kritiskt granska varandras texter. Studenternas preliminära tentamenstexterfördelades digitalt på plattformen och granskades därefter enligt ett gängse oppositionsförfarande.Den sammantagna bedömningen, som baseras på kursutvärderingar, skriftliga studentreflektionersamt inloggningsstatistik från lärplattformen, är att målsättningen avseende högre studentaktivitetsamt fördjupat lärande har uppfyllts. Flipped classroom med dess digitala lärresurser (filmer, quiz,etc) bidrog till att studenterna var väl förberedda inför workshops, vilket resulterade i högrestudentaktivitet, högre kvalitet på studenternas diskussioner samt ökad fysisk närvaro, jämfört medtidigare kursdesign. Peer-review bidrog till att kvaliteten på studenternas texter förbättrades, vilketäven gav betygsmässiga förbättringar. Vår bedömning bekräftas även av studentutvärderingar, vilkavisar att det teknikstödda upplägget anses ha främjat deras lärande. I synnerhet pekar de påbetydelsen av den interaktion med såväl medstudenter som lärare som möjliggjorts iworkshopformen samt det stöd som peer-review utgjorde vid deras produktion av egna texter.Sammantaget kan vi konstatera att denna teknikstödda kursdesign bidragit till en effektivisering avkontakttiden med studenterna, ökad kännedom om deras lärprocesser samt ett fördjupat lärande,vilket visade sig i högre kvalitet på studenternas prestationer. De lärdomar vi tar med oss berörstudent- och lärarrollen och hur dessa påverkades när en alternativ arbetsordning och arbetsdelninginfördes. Sett ur ett studentperspektiv är vår bedömning att denna design kräver hög grad avansvarstagande och självständighet, vilket inte tycktes stämma överens med alla studentersuppfattningar om vad som kan förväntas av dem i universitetsstudier. En första lärdom är därförbetydelsen av kontinuerliga samtal om vilka förväntningar som kan ställas på studenter och lärare. Enandra lärdom är insikten om att attitydförändringar kräver tid och reflektion och att studenterbehöver ett aktivt och långsiktigt lärarstöd för att kunna utveckla förmågor som främjar ettinteraktivt och fördjupat lärande. Från ett lärarperspektiv är vår slutsats att digitala lärresurser tillstor del kan ersätta läraren som traditionell förmedlare av kunskaper. En sådan förändring skaparutrymme för utökad interaktion med studenterna, vilket kan ge läraren viktig kännedom om deraslärprocesser. Förändringen innebär dock att lärare behöver utveckla andra förmågor, som att designaoch organisera för lärande samt att i konkreta lärsituationer aktivt handleda och underlätta förstudenternas lärande. En tredje lärdom är därför betydelsen av kontinuerlig reflektion tillsammansmed studenterna över både förändrade student- och lärarroller samt designens begränsningar ochmöjligheter ur ett lärandeperspektiv.