umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Gruvan och luftslottet: En undersökning om den regionalpolitiska investeringen i Stekenjokkgruvan 1952-1988 och återspeglingen med Stålverk 80
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic history.
2018 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen kartlägger Stekenjokkgruvans historiska utveckling utifrån en politisk beslutsprocessmodell. Undersökningsperioden tar start redan vid upptäckten av

Stekenjokkmalmen år 1918 men uppsatsen fokuserar främst på det tidiga 70-talet, då Stekenjokkgruvan blev en politisk fråga, fram till gruvans nedläggning i november 1988. Idag har Stekenjokkgruvan åter blivit aktuell eftersom ett gruvbolag vill återuppta gruvdriften i området. Utgångspunkten är att problematisera vad staten hade för motiv att investera i Stekenjokkgruvan utifrån en Industrial policy-ansats. Uppsatsen återspeglar även processerna i Stekenjokkfrågan med Stålverk 80 som var en annan samtida statlig industriinvestering.  Detta för att stärka bilden av hur beslutsprocessen gick till vid statliga industriinvesteringar under 70-talet och för att fånga upp vilka faktorer som påverkade beslutet. I denna uppsats dras slutsatsen att statens ingripande i Stekenjokkgruvan kan förklaras av det tidiga 70-talets regionalpolitiska målsättning. Politiken inriktades mot att minska den dåvarande utflyttningstrenden från landsbygden, genom att skapa sysselsättning i form av industrisatsningar i framförallt Norrland. Staten hade även starka samhällsekonomiska skäl att investera i Stekenjokkgruvan. Stålverk 80 kunde även motiveras av liknande anledningar men med skillnad att Stålverk 80 förväntades vara ett mycket företagsekonomiskt lönsamt projekt som till och med skulle förbättra den svenska handelsbalansen.

Place, publisher, year, edition, pages
2018.
National Category
Economic History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-154119OAI: oai:DiVA.org:umu-154119DiVA, id: diva2:1270010
Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-12 Last updated: 2018-12-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1879 kB)136 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1879 kBChecksum SHA-512
885f7e025677c542c8b5c5e8a5344f3248778885bf1ac7a892909205507199dd0931c1f4f4d42d1ea6e98426429d0abf6673a98ddd9524faa056d3c449c99243
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Economic history
Economic History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 136 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 110 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf