umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att sätta kurs mot framtiden: Planeringsförutsättningar och målbilder för hållbar blå tillväxt i Kvarkenområdet
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic and social geography.
Åbo Akademi i Vasa.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Havsmiljön står inför stora utmaningar. Samtidigt finns en utvecklingspotential baserat på de möjligheter som haven erbjuder. Blå tillväxt avser en långsiktig strategi för att stödja en hållbar tillväxt via havsrelaterade näringar och samtidigt hantera de miljömässiga utmaningarna. Syftet med denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Med Kvarkenområdet menas i denna rapport Västerbottens och Västernorrlands län på svensk sida och landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten på finsk sida. Följande frågeställningar har varit i fokus: Vilka övergripande och sektorspecifika ambitioner och mål finns för blå tillväxt på internationell nivå (främst inom EU), samt på nationell och regional nivå i Sverige och Finland respektive de berörda områdena runt Kvarken? Vilka utmaningar för och möjligheter till blå tillväxt ser olika typer av aktörer verksamma i området? Vilka konkreta förslag på åtgärder, målsättningar och projekt kopplade till blå tillväxt, särskilt genom olika former av gränsöverskridande samverkan, ser dessa aktörer?

Frågeställningarna har besvarats utifrån en sammanställning av policydokument, samt en serie av dialogmöten och kompletterande intervjuer. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på de dialogmöten som arrangerades i Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Till dessa möten inbjöds aktörer från en rad organiserade intressen såsom myndigheter, företag och organisationer, vilka bedömdes vara kopplade till kust- och havsmiljön i området. Genomförandet baserades på en metodik utvecklad av det svenska Trafikverket, en sk åtgärdsvalsstudie (ÅVS), men anpassades till just detta sammanhang. Projektgenomförandet kan på så sätt sägas ha varit innovativt. Avsikten med mötena var dels att informera om projektet och blå tillväxt mer allmänt, dels att fånga upp kunskap om situationen i området (behov, möjligheter, utmaningar etc), samt visioner och förslag på åtgärder kopplade till kust och hav i Kvarkenområdet. Ett särskilt intresse riktades mot att inventera idéer vilka skulle kunna bidra till gränsöverskridande erfarenhetsutbyte, samarbeten och utveckling i regionen.

De strategier som finns för utveckling kopplad till kust och hav i Kvarkenområdet följer i stor utsträckning det som lyfts fram inom EU och på nationell nivå i Finland och Sverige. Det gäller bland annat de verksamheter och aspekter vilka pekas ut som relevanta i sammanhanget, såsom sjöfart, fiske, energiproduktion och naturvård. På regional nivå finns dock få konkreta och tydliga mål direkt kopplade till blå tillväxt, men det kan i viss mån förklaras av att begreppet som sådant är relativt nytt. I styrdokument om blå tillväxt på internationell och nationell nivå finns det av förklarliga skäl verksamheter som ter sig mindre aktuella i projektområdet, antingen på grund av naturgivna förhållanden eller att de utgör tämligen marginella företeelser, åtminstone i dagsläget. Till de senare hör t ex musselodling, mineral- och sandutvinning, samt kryssningsturism. Havsbaserad vindkraft, liksom vattenbruk i form av t ex fiskodlingar ute på öppet hav, framhålls som möjligheter men för närvarande är de tekniska och ekonomiska svårigheterna för stora. I de dialogmöten och intervjuer som genomförts framkommer liknande behov, möjligheter och utmaningar som de som lyfts fram i styrdokument på internationell, nationell och regional nivå. Däremot har det lokala nyttjandet av närområdet och lokal­befolkningens syn på sin egen näromgivning kommit fram i större utsträckning i diskussionerna än vad som ofta sker på nationell nivå och i olika styrdokument.

En del av förslagen rörande blå tillväxt bygger på synergier mellan olika intressen och verksamheter. Ett konkret förslag är att öka samarbetet mellan färjetrafiken och be-söksnäringen, främst hotellen i regionen. Besöksnäringen kan också knytas närmare till fisket, t ex genom att yrkesfiskare tar med sig turister ut på havet (sk Pescaturism), att den lokalt fångade fisken serveras på restauranger eller att sportfiske kan ingå som en aktivitet att erbjuda turisterna, t ex uthyrning av fiskeutrustning, trollingfiske eller olika former av paket (resa/transport, boende, mat och aktivitet). Även djärva idéer om att ha plattformar ute till havs för att kombinera t ex energiproduktion och vattenbruk har diskuterats.

Det stora och breda deltagandet och engagemangen i dialogmötena tyder på att det finns ett stort intresse för att diskutera frågor rörande nyttjandet av kust och hav i regionen. Möten och intervjuer visar dessutom att det finns en potential för blå tillväxt i Kvarkenområdet. Tydligt är att blå tillväxt kan bidra till landsbygdsutveckling vid kusten och i skärgårdarna i form av företagande, sysselsättning, innovationer, förbättrad service, tillgänglighet och kommunikationer, samt attraktivitet för bofasta och besökare. Även om inte fokus har legat på konflikter och motstridiga intressen, så har flera sådana behandlats. I temagrupperna har det ofta varit livliga diskussioner mellan olika aktörer, men samtidigt funnits en förståelse för att det finns andra, ofta motstående, intressen och synsätt. Genom att delge sina uppfattningar har deltagarna också bidragit till en allmänt ökad förståelse för skilda synsätt på problem och möjligheter rörande Kvarkenområdets havs- och kustmiljöer. Även de gränsregionala inslagen med deltagare från både svensk och finsk sida har bidragit till nya perspektiv och kontakter mellan mötesdeltagarna.

Sammanfattningsvis har dialogmöten och intervjuer bidragit med många idéer och konkreta förslag vilka kan nyttiggöras i fortsatt planering och utvecklingsarbete, t ex myndighetsutövning, fysisk planering och utvecklingsstrategier i skilda geografiska kontexter och administrativa nivåer. Resultaten kan därigenom bidra till det pågående arbetet med havsplanering, samt framtida strategier för lokal och regional utveckling i Kvarkenområdet. Genomförandet av projektet kan dessutom inspirera till andra gränsöverskridande samarbeten avseende blå tillväxt och fungera som en modell för andra liknade områden inom EU. Vidare har de dialogmöten som genomförts, tillsammans med projektets slutkonferens i Vasa, utgjort arenor för att sprida information om projektet och dess resultat, samt erbjudit möjligheter att utbyta erfarenheter, diskutera åtgärder och projekt kopplade till blå tillväxt i regionen.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå, 2018. , p. 56
Keywords [sv]
havsplanering, blå tillväxt, regional utveckling, maritima näringar
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-154668Local ID: 881251OAI: oai:DiVA.org:umu-154668DiVA, id: diva2:1273764
Note

SeaGIS 2.0 har finansierats via Interreg Botnia-Atlantica. 

Available from: 2018-12-21 Created: 2018-12-21 Last updated: 2019-02-15

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://seagis.org/

Authority records BETA

Pettersson, Örjan

Search in DiVA

By author/editor
Pettersson, Örjan
By organisation
Economic and social geography
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 141 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf