Det övergripande målet för svensk barnhälsovård är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling samt ge stöd i föräldraskapet. Barn i Sverige är i hög grad fysiskt friska i internationell jämförelse, men det finns indikationer på att den psykiska ohälsan har ökat hos barn och ungdomar under de senaste decennierna. Kunskapen om förekomst av, och bakomliggande faktorer, till psykisk ohälsa hos förskolebarn är dock otillräcklig. Syftet med denna studie är därför att undersöka treåringars socioemotionella förmåga med avseende på könsskillnader och boende i stad eller på landsbygd i Västerbottens län.
Förskolebarns psykiska hälsa undersöks systematiskt
I denna studie har instrumentet Ages and Stages Questionnaires: Social-Emotional (ASQ:SE) använts för att undersöka föräldrars rapporterade socioemotionella förmåga hos treåringar. ASQ:SE 36-månadersversion delas rutinmässigt ut till föräldrar inför treårsbesöket på barnavårdscentraler i Västerbottens län sedan 2013. ASQ:SE är ursprungligen utvecklat i USA och mäter barns socioemotionella förmåga inom sju domäner: självreglering, följsamhet, kommunikation, adaptiv förmåga, autonomi, affekt och social interaktion. Socioemotionell förmåga i treårsåldern är exempelvis förmåga till samspel med vuxna och jämnåriga samt förmåga att med stöd av förälder reglera egna känslor. Betydande avvikelser i den socioemotionella förmågan vid denna ålder kan tyda på att barnet har en sårbarhet som kan leda till fortsatta och ibland mer allvarliga socioemotionella problem.
Generellt god psykisk hälsa men fler problem bland pojkar
Svaren från majoriteten av föräldrarna indikerar god socioemotionell förmåga hos barnen, dock hade nästan en av tio treåringar föräldrarapporterade socioemotionella problem, med ASQ:SE-poäng över gränsvärdet 59. Problemen var dubbelt så vanliga bland pojkar (12 procent) som bland flickor (6 procent) (p <0,001). Det fanns inga signifikanta skillnader i socioemotionell förmåga mellan barn bosatta i städer i jämförelse med barn bosatta på landsbygden. Skillnaderna mellan könen var dock kvarstående oberoende av geografisk hemvist. Domänerna autonomi och följsamhet innehöll de frågor för vilka flest föräldrar rapporterade svårigheter, detta gällde för både pojkar och flickor.
Slutsats
Studien har ökat förståelsen för socioemotionell förmåga hos treåringar i Sverige. Den förstärker vikten av att identifiera problem i tidig ålder och att beakta könsskillnader. Redan i förskoleåldern bör socioemotionell förmåga uppmärksammas, helst genom en systematisk strategi inom barnhälsovården
Brookes Publishing Company, 2019. , s. 36