Utifrån statens och SKLs Överenskommelse "Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa" har Sveriges län under 2016 och 2017 formulerat länsgemensamma strategier och handlingsplaner. I denna rapport presenteras en studie av hur tre kommuner arbetat med handlingsplanerna i sina lokala sammanhang. Kommunerna har valts ut utifrån de länsgemensamma handlingsplanernas karaktär, kommunens geografiska placering och invånarantal. En så stor variation som möjligt eftersträvades. 18 nyckelpersoner intervjuades. I den lilla kommunen karaktäriserades arbetet av att anpassas till ett lokalt behov av att arbeta med psykisk hälsa i relation till integration av nyanlända personer. Ett starkt engagemang hos personer på chefsposition inom detta område beskrevs som av vikt, såväl som möjligheten att kunna söka och få del av externa medel för arbete med psykisk hälsa inom just detta område. Den lilla kommunens små ekonomiska resurser utifrån fördelningsprincipen i Överenskommelsen innebar att alternativa ekonomiska lösningar aktualiserades för att kunna arbeta i linje med handlingsplanens mål. Förutsättningen att externa medel finansierade verksamheten påverkade inriktningen på det arbete som var möjligt att genomföra.I den mellanstora kommunen pågick sedan länge ett folkhälsoarbete till vilket den nya satsningen som rörde befolkningens psykiska hälsa kunde knytas. Det fanns sedan tidigare folkhälsostrateger som kunde ta sig an uppgiften, och uppbyggda nätverk inom vilka satsningen kunde materialiseras. Detta innebar att implementeringsprocessen i denna kommun fick en tydlig folkhälsoprägel.I den stora kommunen fanns sedan tidigare ett väletablerat nätverksarbete uppbyggt mellan brukarorganisationer, kommun och landsting beträffande arbete med personer med komplex eller svår psykisk problematik. I denna kommun landade därför satsningen i en lokal kontext där det fanns drivande aktörer som förespråkade att arbetet skulle inriktas på den målgrupp som upplever störst konsekvenser av psykisk ohälsa. Den ambition som fanns i kommunen beträffande arbete med denna målgrupp bedömdes inte vara uppnådd, och arbetet utifrån handlingsplanen fokuserade därför företrädesvis på att fortsätta att arbeta med denna målgrupp, även om ytterligare initiativ lokalt också togs inom ramen för satsningen.Studien visade att implementeringsprocessen i de tre kommunerna hade en starkt lokal prägel. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att den nationella styrningen med en låg grad av konflikt beträffande vad som skulle göras – främja befolkningens psykiska hälsa - kombinerat med en hög grad av otydlighet beträffande hur detta mål ska nås innebar att kontextuella förutsättningar var av avgörande betydelse för implementeringsprocessen. Kommunens historia och traditioner, vilka aktörer som engagerade sig på lokal nivå, vilka resurser som ställdes till förfogande, vilka lokala projekt som sedan tidigare var påbörjade och som föll inom ramen för handlingsplanens mål, samt vilka nätverk och samverkansstrukturer som tidigare byggts upp, var av avgörande betydelse för den lokala implementeringsprocessens utveckling.