umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis: om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt
Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences.
2007 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning.

My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci.

By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching.

In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community.

Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms.

Abstract [sv]

Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen , 2007. , 215 p.
Series
Doktorsavhandlingar inom den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete, ISSN 1653-6894 ; 8Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, ISSN 1650-8858 ; 15
Keyword [en]
entrepreneurship, enterprise education, sociocultural perspective, communities of practice, collaborative, cooperative, comparative learning
Keyword [sv]
praxisgemenskaper, kollaborativt lärande, kooperativt lärande, komparativt lärande, entreprenörskap i skolan, företagsamher, sociokulturellt perspektiv
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-1113ISBN: 978-91-7264-310-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-1113DiVA: diva2:140242
Public defence
2007-05-25, S 213 H, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, Umeå, 13:15
Opponent
Supervisors
Available from: 2007-05-04 Created: 2007-05-04 Last updated: 2011-08-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1257 kB)4247 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1257 kBChecksum SHA-1
9d152393da95d2e4cd2293da7eb177f62096a7a38cd868757a85da41daee03e840f775f1
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Svedberg, Gudrun
By organisation
Department of Teacher Education in Swedish and Social Sciences
Pedagogical Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 4247 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 6034 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf