umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ekobrott och revisors anmälningsplikt: En kvalitativ studie om hur revisorer och berörda myndigheter hanterar ekobrott
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sammanfattning

Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.

Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.

Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?

Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?

En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.

Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.

I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Handelshögskolan vid Umeå universitet , 2008. , 47 p.
Keyword [sv]
Ekobrott, Ekonomisk brottslighet, Skattebrott
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-1566OAI: oai:DiVA.org:umu-1566DiVA: diva2:141395
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
Available from: 2008-03-04 Created: 2008-03-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(12651 kB)601 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 12651 kBChecksum SHA-1
daa5f74d57dd1616d99da66507ce73f7ec951cb221de0fedd731c22ff62c9db47950e1c3
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 601 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 979 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf