umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den omskolade hemsamariten: en studie om den kommunala hemtjänstens förändring från 1960 till 2006
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Economic History.
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna uppsats har visat att det finns tydliga kopplingar mellan ekonomiskt tänkande kring omsorgsarbete och den kommunala hemtjänstens reella utformning och innehåll. Hemtjänstens expansion sammanfaller med en god kommunal ekonomi och ett samhälleligt stöd för en utvidgad offentlig sektor. Allt fler får tillgång till hemtjänst och de erbjudna tjänsterna är under denna period frikostigt utformade. Personalfrågor diskuteras på statlig nivå och statliga bidrag för utbildning och fortbildning av personalen ges till kommunerna. När den offentliga sektorns storlek ifrågasätts sker också omorganiseringar i hemtjänstverksamheten. Arbetsuppgifterna blir mer tydligt avgränsade, statsbidragen blir mer generellt utformade och arbetsbelastningen för personalen ökar.

Outsourcing av kommunal verksamhet ingår i ett större idémässigt sammanhang som innehåller en tydlig inriktning mot att organisera kommunal service utefter företagsprinciper. Hemtjänsten har utifrån detta tankesätt förändrats på många sätt. Vårdtagarna betraktas såsom kunder på en omsorgsmarknad. Konkurrens i hemtjänstverksamhet införs med förhoppningen om mer effektiv omsorgsproduktion även inom den kommunala hemtjänstverksamheten. Outsourcing av delar av arbetsuppgifter inom kommunal hemtjänst har bidragit till att hemtjänsten inriktats mer mot omsorg/vård än tidigare.

Hemtjänstarbetet har genomgått stora förändringar sedan det från 1960-talet fogades in i den kommunala servicen. Innehållsmässigt har verksamheten gått ifrån ett inte närmare definierat eller strukturerat uppdrag att utföra de hushållsuppgifter som vanligtvis utfördes i de flesta hem, till att bli tydligt avgränsad och innebära en högre grad av vård/omsorg och aktivering. Arbetets yttre ramar har också utvecklats över tid. Från att ha varit ett utpräglat ensamarbete med en framträdande relation mellan vårdtagare och vårdbiträde, har de anställda och hemtjänstarbetet organiserats gruppvis på en arbetsplats skild från vårdtagarens hem med tydlig arbetsledning och månadslön. Även kompetenskravet har skiftat under den kommunala hemtjänstens historia. Det arbete som tidigare efterfrågade kunnande i begynnande demens, hushållskunskaper, empati, medicingivning och såromläggning kräver nu att vårdbiträdet klarar av att hantera risk för våld, missbrukare, ge svårt sjuka rätt sorts vård, sköta utvecklingsstörda och stimulera psykiskt sjuka människor. Hemtjänstarbetet har blivit ett definierat yrke med anknytning till yrkesutbildning. Trots det har andelen med utbildning inte ökat i takt med behovet av utbildad personal ökat.

Det är mycket i hemtjänsten som inte märkbart har förändrats sedan 1960-talet. Fortfarande saknar en stor andel av hemtjänstens personal utbildning. Vårdbiträdets livserfarenhet är fort-farande premierande i anställningssammanhang. Det kan tolkas som att arbetsgivaren outtalat utgår från en äldre föreställning om vad arbetet innehåller. Den höga personalomsättningen har präglat yrket i över 30 år och är fortfarande ett problem. Kvinnodominansen i branschen är ihållande, trots en medveten kampanj från 1990-talet och framåt för att rekrytera män. Ar-betets status har inte heller förändrats påtagligt sedan 1960-talet. Under 1980-talet fördes en statlig kampanj för att locka folk till hemtjänsten som gav tillfälligt resultat i form av höjd sta-tus, vilket bland annat märktes genom att personalens medelålder sjönk. Därefter har hem-tjänsten inte med framgång kopplats till någon statushöjande strategi, och den uppmärksamhet som yrket fått har främst handlat om missförhållanden. Hemtjänstpersonalen har under hela undersökningsperioden varit bland de lägst betalda på arbetsmarknaden, trots att arbetsbelastningen och kompetenskraven (informellt) har ökat.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Ekonomisk historia , 2008. , 77 p.
Series
Umeå papers in economic history, ISSN 1653-7378 ; No. 38, 2008
Keyword [sv]
Ekonomisk historia, omsorgsarbete, hemtjänsten, outsourcing
National Category
Economic History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-1962OAI: oai:DiVA.org:umu-1962DiVA: diva2:142585
Available from: 2009-01-15 Created: 2009-01-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1065 kB)1666 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1065 kBChecksum MD5
f30e9f4586f4660d1353807b799752c8033a992cd918e0608f59e874f15b3a6e86e0d822
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Economic History
Economic History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1666 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 832 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf