umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
De relativa betygens uppgång och fall: en beskrivning och tematisk analys av framväxten och avvecklingen av det relativa betygssystemet
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
1991 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
The rise and fall of group-referenced marks : a discription and a thematic analysis of the development and phase-out of group-referenced marks (English)
Abstract [sv]

Studiens syfte är att beskriva viktiga steg i framväxten och den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet. Huvudfrågorna som ställs är följande: Varför infördes de relativa betygen? Varför är man nu beredd att överge detta betygssystem? Huvuddelen i beskrivningen utgörs av offentliga utredningar, Skolöverstyrelsens egna utredningar samt av propositioner som utredningarna lett fram till. Dessutom anknytes till gällande regelverk, tidningsartiklar, riksdagstryck och remissvar från olika organisationer representerande elever, föräldrar, lärare, arbetstagare och arbetsgivare. Tidsperioden som studeras är från pionjären Frits Wigforss' första utredning (1938) fram till 1990. Uppbyggnadsskedet av det relativa betygen beskrivs som en reformering av folkskolans betygssystem, via enhetsskolan till grundskolan samt en avslutande etapp då det relativa betygssystemet infördes även i gymnasiet. Framväxten omfattar åren 1938-1971.Den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet inleds med de utredningar som genomförs i början av 1970-talet av Skolöverstyrelsen. Under perioden från 1970 framtill 1990 beskrivs olika utredningars försök att ersätta de relativa betygen med olika varianter av målrelaterade betyg. Trots att olika utredningar under perioden velat tona ner urvalsfunktionen hos de relativa betygen används dock de relativa betygen 1990, både vid urvalet till gymnasieskolan, visserligen i allt mindre utsträckning, men framför allt vid urvalet till högskolan. I studien konstateras att de relativa betygen enligt Wigforss' modell, väl integrerade den rådande vetenskapssynen samt synen på ett demokratiskt urval. Tilltron till urvalsdemokrati i motsats till ett urval byggt på makt, börd och privilegier stödde idéerna bakom de relativa betygen som syftade till objektivitet och jämförbarhet när betygen skulle användas vid urvalet till läroverken. Om betygen kunde göras pålitliga som urvalinstrument skulle de gagna studiebegåvningar bland de obemedlade, som då via sina betyg kunde få plats vid läroverken. När det gäller frågan om varför man inte kunnat realisera ett relativt betygssystem enligt de intentioner Wigforss' föreslagit, kom socialpsykologiska mekanismer, informationsproblem och mättek-niska svårigheter att bli huvudorsaker. Oviljan att sätta underbetyg så länge som godkänt fordrades vid flyttning, betygsglidningens, enligt lärarna, motiverande inverkan på eleverna, viljan att bidra till att eleverna kunde få plats vid läroverket, rädslan från lärarnas sida att bli kontrollerade, skolöverstyrelsens informationsproblem samt motsättningarna mellan folkskoletraditionen och läroverkstraditionen, kom att medverka till att idéerna om tillämpningen av de relativa betygen hade svårt att tränga igenom.

Abstract [en]

The purpose of the study is to describe the important steps for the development and phase-out of group-referenced marks. The study focuses on the following questions: Why were group-referenced marks introduced? Why are they now being abandoned? The main part of the description deals with official committees, by committees set up by the National Board of Education and with reports published by government bills resulting from these committee reports. The study also refers to existing laws and regulations, newspaper articles, official parliamentary publications and comments on reports from various organizations representing pupils, parents, teachers, employees and employers. The study extends over a period from Frits Wigforss' first report (1938) up to 1990. The development of group-referenced marks is described as a reorganization of the marks given in elementary school via comprehensive school to nine-year compulsory school with a concluding phase when group-referenced marks were also introduced into upp» secondary school. The development extends over the years 1938-1971.The phase-out of group-referenced marks, which is now in progress, starts with the committees set up by the National Board of Education in the early 70' s. From 1970 to 1990, various committees tried to replace group-referenced marks with various forms of criterion-referenced marks. In spite of the fact that various committees during this period tried to tone down the selection function of group-referenced marks they are still, albeit to a lesser extent, used for selection to upper secondary school but, above all, for selection to higher education. The study points out that Wigforss' version of group-referenced marks was firmly integrated with the prevailing approach to science and with the ideas of democratic selection. The confidence in democracy of selection as opposed to selection based on power, birth and privileges supported the ideas underlying group-referenced marks aiming at objectivity and comparability in the selection to grammar school. If marks could be made reliable selection instruments, this would benefit poor boys and girls with a gift for studies who could now, thanks to their marks, be admitted to grammar school. The main reasons why group-referenced marks according to Wigforss' intentions could not be implemented were socio-psychological mechanisms, information problems and measurement difficulties. The unwillingness to give marks below the pass standard as long as a pass is required for progress to the next stage, the gliding of the marks as motivation for the pupils (according to the teachers), the wish to help the pupils become admitted to grammar school, the teachers' fear of being controlled, the information problems of the National Board of Education and the conflicts between the traditions of elementary school and grammar school all contributed to the fact that the ideas of the application of group-referenced maries did not become generally accepted.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 1991. , 118 p.
Series
Pedagogiska rapporter, ISSN 0281-6776 ; 32
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-13189ISBN: 91-7174-570-X (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-13189DiVA: diva2:152860
Projects
digitalisering@umu
Available from: 2007-05-03 Created: 2007-05-03 Last updated: 2013-05-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

De relativa betygens uppgång och fall(7638 kB)1866 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 7638 kBChecksum SHA-512
ad939f8c0d438565c1e07466b14da099d3751b7a1ecf2963e91db3122a7d4cc0f9c251dcb643c40985ba84243362ec73623c718b5e85dcf7de0c8b9795f6fbbb
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Andersson, Håkan
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1866 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 615 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf