umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Prognos av framgång i gymnasieskolan: metodproblem och empiriska resultat
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
1975 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Avsikten med detta arbete är bl a att belysa några problem som sammanhänger med prognos av framgång i studier på gymnasienivå. Svårigheten att erhålla relevanta kriteriemått, prognosens påverkan av undersökningsgruppernas storlek och sammansättning samt några av de statistiska analysmetodernas lämplighet, är exempel på problemområden som diskuteras. Ett annat syfte är att undersöka i vilken utsträckning prognosen av framgång i gymnasieskolan kan förbättras genom utnyttjande av begåvnings- och/eller kunskapsprov som eventuell ersättning för eller komplement till betygen. I den empiriska undersökningen har medelbetyget efter avslutad årskurs använts som kriterium trots kritik som riktats mot detta mått. Medelbetyget utgör dock skolans samlade intryck av elevens prestationer och fungerar dessutom som urvalsinstrument till den högre spärrade utbildningen. På grund av dessa skäl, samt att betygssystemet standardiserats, ansågs medelbetyget utgöra det mest rättvisa måttet på studieframgång. I liknande undersökningar är det alltid en strävan att åstadkomma homogena undersökningsgrupper. En sådan gruppering kan åstadkommas antingen genom konstruktion av indelningsvariabler (moderatorer), med hjälp av statistiska tekniker eller genom befintliga variabler i materialet. Ofta sker denna gruppering efter praktiska hänsynstaganden. I denna undersökning har bl a kön, utbildningslinjer och skola utgjort sådana indelningsvariabler. Bland många statistiska analysmetoder som använts i detta sammanhang framstår den stegvis linjära regressionsanalysen som lämpligast. De prognosinstrument som analyserats har varit, förutom intagningspoängen (avgångsbetyget från årskurs 9), begåvningsprov som bestått av en verbal och en icke verbal del, kunskapsprov i samhällsorienterande ämnen, svenska, engelska, matematik samt i fysik och kemi. Kunskapsproven har konstruerats speciellt för denna undersökning. Av de empiriska resultaten framgår bl a att intagningspoängen har det högsta prognosvärdet. Den förklarar ungefär 35-45 % av kriterievariansen beroende på vilken elevgrupp som studeras. Om intagningspoängen kombineras med begåvnings- och kunskapsprov ökas den förklarade kriterievariansen med 10-15 %. Enbart begåvnings- och kunskapsprov svarar tillsammans för ca 20 %. Kunskapsproven (särskilt proven i svenska, engelskaoch samhällsorienterande ämnen) tenderar att ha något bättre prognosvärde än begåvningsproven men klart sämre än intagningspoängen. Resultaten är tämligen lika vid olika årskurser. Intagningspoängens prognosvärde varierar också mellan kön och olika gymnasielinjer, men ökningen som erhålles genom tillägg av begåvnings- och kunskapsprov är genomgående av samma storleksordning för samtliga indelningsgrunder. Intagningspoängens relativt höga prognosvärde tillskrivs bl a av det förhållandet att det även är betyg som utgör måttet på framgång i gymnasiet. Om t ex kriteriet består av kunskapsprov (centrala prov) visar undersökningen att prognosvärdet ökar för kunskapsproven och minskar för intagningspoängen men att den senare fortfarande utgör det bästa enskilda prognosinstrumentet.

Abstract [en]

The purpose of this work is among other things to throw light upon some problems related to the prediction of success in secondary school ('gymnasium'). The difficulty to achieve relevant criteria, the fact that the prediction is influenced by the size and the composition of the investigated groups and the adequacy of the statistical methods of analysis are examples of problems discussed here. Another purpose was to investigate to what extent the prediction of success in secondary school may be improved by the use of ability and/or achievement tests which might then replace or supplement marks. In the empirical inven-stigation the average mark given at the end of school-year' has been used as a criterion despite the criticism this measure has received. The average mark is the measure of school as for the performance of the pupil. Further more it serves as an instrument of selection as far as the higher limited education is concerned. As a result of this and of the fact that the system of marks has been normalized the average mark was considered to.be the most fair measure as to the' prediction of success. In investigation of this kind one always tries to attain homogenious groups. Such a grouping can be attained either by the construction of subgroups (with the help of moderators) by means of statistical techniques or by the existing variables. This grouping is often made with regard to practical circumstances. In this investigation has sex, lines of education and schools among other things, have served as moderators. Among the numerous statistical methods used in this connection the stepwise regression seemed to be the most appropriate. The predictors analysed are, a part from points of admission (the final marks in the 9th), ability tests consisting of a verbal and a non-verbal part, achievement tests in social subjects, Swedish, English, mathematics and in physics and chemistry. The achievement tests have been made especially for the purpose of this investigation. It appears- among other things from the empirical results that the admission point has the highest value of prediction. It explains about 35-45 % of the variance of the criterion depending on which group that has been investigated. If the admission point is combined with ability and achievement tests the explained variance of criterion is increased by 10-15 %. Ability and achievement tests alone explain together about 20 %.The achievement tests (especially the tests in Swedish, English and social subjects) tend to have somewhat better prediction than the ability tests but their prediction is definitively inferior to that of the admission point. The findings are rather similar at different school levels. The prediction of the admission point also varies between sex and different lines in secondary school, but the increase attained by the addition of ability- and achievement tests is through out of the same size for all moderators. The relatively high prediction of the admission point is partly attributed to the fact that also marks serve: as a measure of prediction in secondary school. If for example the criterion consists of achievement tests ('centrala prov') the investigation proves that the prediction increases as for achievement tests and decreases as for the admission point but it also proves that it still is the best individual predictors.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 1975. , 178 p.
Series
Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, ISSN 0281-6768 ; 8
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-16615ISBN: 91-7222-139-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:umu-16615DiVA: diva2:156288
Public defence
1975-11-27, Humanisthuset hörsal E, Umeå universitet, Umeå, 10:15 (English)
Projects
digitalisering@umu
Available from: 2007-10-07 Created: 2007-10-07 Last updated: 2013-04-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Prognos av framgång i gymnasieskolan(12401 kB)349 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 12401 kBChecksum SHA-512
fda825145a47e0d9071f25f397da7163e834e2a2c90512d3ea28bfe777f1c511bbf4dfb8d742e593f807bff446fbdaf0ed7c2d5559a02d37bf8090d757a936b7
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Nordlund, Gerhard
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 349 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 181 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf