umu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vuxenutbildningens betydelse för inkomster, mobilitet och övergång till högskolestudier
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Economics.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Economics.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Economics.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Economics.
Show others and affiliations
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I början av 1990-talet befann sig Sverige i en kraftig konjunkturnedgång. Arbetslösheten hade stigit till rekordhöga nivåer. Bland de åtgärder regeringen vidtog för att motverka arbetslösheten ingick Kunskapslyftet som var en femårig sats-

ning på vuxenutbildning. Kunskapslyftet startade den 1 juli 1997 och pågick till och med år 2002.

Det fanns två övergripande målsättningar med Kunskapslyftet. Den första var ekonomisk och handlade om att minska arbetslösheten, öka sysselsättningen och få till stånd en snabbare ekonomisk tillväxt. Den andra målsättningen var utbildningspolitisk och handlade om att vidareutveckla och förnya vuxenutbildningen.

Under den femårsperiod som Kunskapslyftet pågick uppgick statens kostnader till

cirka tre miljarder kronor per år exklusive studiestöd. Totalkostnader för hela projektet

inklusive studiestöd hamnade på, i storleksordningen 40–45 miljarder kronor.

På ITPS uppdrag har Institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet

utvärderat hur Kunskapslyftet och annan kommunal vuxenutbildning påverkat

deltagarnas inkomster, rörlighet och övergång till högskolestudier.

De fyra uppsatserna som sammanfattas i denna rapport bygger på deltagare i Komvux

höstterminen 1997, i vissa fall deltagare med så kallat särskilt utbildningsbidrag

(studerande i Kunskapslyftet). I de uppsatser där ett förfarande med jämförelsegrupper

används är dessa öppet arbetslösa i början av hösten 1997 och deltagare i

arbetsmarknadsutbildning i mitten av denna höst.

Den databas som har använts i projektets fyra delstudier har byggts upp vid

institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet. Den omfattar samtliga stu-

derande i Komvux höstterminerna 1997 t o m 1999 med tillhörande jämförelsegrupper.

Jämförelsegruppen arbetslösa omfattar samtliga personer som 1 september 1997

var anmälda vid arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Den andra jämförelse-

gruppen – deltagare i arbetsmarknadsutbildning – består av dem som den 15 okto-

ber samma år var registrerade som deltagare i denna utbildning.

De viktigaste resultaten i projektets fyra delstudier av kommunal vuxenutbildning

är i korthet följande:

1. När det gäller utbildningens effekter på bruttoarbetsinkomster efter avslutad utbildning finner vi att deltagare i Kunskapslyftet som var arbetslösa och studerade med det särskilda utbildningsbidraget hade en relativt sett gynnsammare inkomstutveckling än jämförelsegruppen öppet arbetslösa. Vi fin-

ner dock en ännu bättre inkomstutveckling för deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

2. Övergång till högre utbildning var högre bland deltagare i Kunskapslyftet jämfört med övriga deltagare i kommunal vuxenutbildning när hänsyn tas till regionala arbetsmarknadsförhållanden och andra bakgrundsfaktorer.

Kvinnliga studerande inom kommunal vuxenutbildning hade en relativt sett högre sannolikhet för att övergå till högskole- eller universitetsutbildning jämfört med män. Övergångssannolikheten påverkas också av regionala attribut. Den är bland annat negativt korrelerad med regional sysselsättningstillväxt och positivt korrelerad med regional arbetslöshet. Det

senare behöver dock inte nödvändigtvis tyda på negativa samhällsekonomiska effekter i form av inlåsning av arbetskraft.

3. Det finns betydande regionala skillnader när det gäller deltagarnas inkomster efter utbildning. De länsvisa skillnaderna är inte obetydliga och kan överstiga 20 procent av genomsnittsinkomsten. Detta bör kanske beaktas

vid den regionala fördelningen av resurser till vuxenutbildningen.

4. När det gäller geografisk rörlighet finner vi lägre sannolikhet för flyttning bland deltagare i kommunal vuxenutbildning och deltagare i arbetsmarknadsutbildning jämfört med personer i öppen arbetslöshet. Detta gäller även de deltagare i Komvux som deltog i Kunskapslyftet. Jämfört med deltagare i arbetsmarknadsutbildning hade dock studerande inom Komvux högre sannolikhet för flyttning. Dock gäller detta inte deltagare i kunskapslyftet, vilka hade lägre sannolikhet för flyttning i jämförelse med deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Place, publisher, year, edition, pages
ITPS, Stockholm , 2005.
Series
, ISSN ISSN 1652-0483 ; A2005:009
Keyword [en]
Vuxenutbildning, komvux, kunskapslyftet, högre utbildning, rörlighet, flyttning, migration, inkomster, arbetsmarknad, arbetsmarknadsutbildning
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-17117OAI: oai:DiVA.org:umu-17117DiVA: diva2:156790
Available from: 2007-10-31 Created: 2007-10-31Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Axelsson, RogerWesterlund, OlleÅström, Johanna
By organisation
Economics
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 178 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf