Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers arbete med jämställdhet och genus i barns lekar i förskolan där pedagogernas uppfattningar, val av arbetssätt samt möjligheter respektive utmaningar med detta arbete varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. I studien har åtta verksamma förskolepedagoger intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av Judith Butlers performativitetsteori samt det analytiska begreppet den heterosexuella matrisen. Övergripande visar resultaten att pedagogernas förhållningssätt och lekmiljöns utformning är de två viktigaste faktorerna i att främja ett jämställt lekande. Pedagogerna strävar efter att alltid se barnet som en egen individ snarare än som en flicka eller en pojke och kombinerar ofta olika pedagogiska strategier. Resultatet visar även att det är centralt att medvetandegöra fördomar och könsrelaterade förväntningar och att inte enbart pedagoger påverkar barn, utan att även vårdnadshavarna uppfattas ha en viktig roll. Samverkan mellan förskola och hem beskrivs både som en möjlighet samt som en utmaning.