Umeå University's logo

In rural areas of Sweden, with limited resources and long distances between homes and services, small cottage hospitals (Sjukstugor) are essential for meeting the population’s needs. Emergency care is provided around the clock by a team of staff members, not all of whom work from the cottage hospital during on-call hours. The team’s physician operates remotely, while the registered nurse and nurse assistant are physically present with the patient. This situation is commonly referred to as a distributed team, in which some members carry out their duties in person at the location while others participate in team collaboration via video conferencing. Even though teamwork is crucial for patient safety, there is currently a lack of knowledge on how distributed teams perform in comparison with co-located teams. This thesis explores teamwork and taskwork in distributed teams during emergencies in rural healthcare. The research consists of four studies. 

Study I is a literature review that thematically analyses relevant research to map the current knowledge of teamwork in distributed settings. Study II assesses the reliability and validity of an instrument for assessing team performance. Study III then uses this validated instrument to examine differences in team performance between distributed and co-located teams in simulation-based team training, employing statistical methods to compare these teams. Study IV uses a qualitative method to analyse focus group interviews with staff in distributed teams. It analyses their experiences in distributed teamwork and the language they use to describe their experiences.

Study I shows that distributed teams perform well when the technology is reliable and team members have received relevant training. Leadership is crucial for creating a sense of community and trust among team members, while communication via technology requires more time and clarity. The workload increases in distributed settings, and familiarity among team members plays an important role. Study II confirms the instrument’s reliability and validity for measuring team performance in the distributed setting. Study III demonstrates that co-located teams perform better than distributed teams in emergencies overall. In Study IV, staff narrate their experiences in distributed settings, with registered nurses describing their expanded responsibilities as both challenging and stimulating. General practitioners value remote leadership but miss hands-on examinations, while nursing assistants note a closer patient connection with the general practitioners participating remotely.

The main findings indicate that, while there are similarities in teamwork between co-located and distributed teams, distributed teams face additional challenges in achieving effective team performance. Strategic training for staff working in distributed settings should be a key objective. This training should focus on using technology effectively to facilitate verbal and non-verbal communication. It should equip registered nurses to handle more clinical tasks and take on greater responsibility in the absence of a general practitioner. Furthermore, leadership training should focus on engaging and uniting the team towards common goals. A central challenge is how shifting roles and responsibilities in distributed teams can lead to increased workloads and potential conflicts, requiring the development of strategies to promote collaboration and minimise tension within the team. 

I den här avhandling utforskas hur teamarbete och arbetsuppgifter påverkas i akuta sjukvårdsteam var medlemmar är skilda åt av geografi och som samarbetar via tekniska lösningar i glesbygdsområden. 

I Sveriges glesbygdsområden, där långa avstånd och begränsade resurser utgör stora utmaningar för hälso- och sjukvården, spelar sjukstugor en viktig roll för att möta invånarnas behov. I dessa områden erbjuds akutsjukvård dygnet runt av personal som under jourtid inte arbetar på samma plats. Läkaren finns på distans medan sjuksköterska och undersköterska är på plats med patienten och samarbetet sker via videokonferens i så kallade distribuerade team. Trots att teamarbetets kvalitet är avgörande för patientsäkerhet, saknas idag kunskap om hur distribuerade team fungerar jämfört med samlokaliserade team, där alla teammedlemmar befinner sig på samma plats. 

Avhandlingen består av fyra delstudier. Studie I är en litteraturöversikt där relevant forskning samlades in och analyserades tematiskt för att kartlägga kunskap om teamarbete i distribuerade team. I Studie II genomfördes statistiska analyser av ett instrument som mäter teamarbete för att säkerställa tillförlitlighet och giltighet även för distribuerade team. Instrumentet användes därefter i Studie III för att statistiskt jämföra skillnader i teamarbete mellan distribuerade och samlokaliserade teamarbetssituationer. I Studie IV användes en kvalitativ metod för att analysera fokusgruppsintervjuer med personal, med syfte att utforska deras erfarenheter och hur de talade om distribuerat teamarbete.

Studie I visade att distribuerade team kan samarbeta väl när tekniken är tillförlitlig och teammedlemmarna har fått relevant utbildning. Ledarskap var avgörande för att skapa en känsla av gemenskap och förtroende, medan kommunikation via synkrona tekniska lösningar krävde mer tid och tydlighet. Arbetsbelastningen ökade i distribuerade team, och om man tidigare hade arbetat med teammedlemmarna underlättade det samarbetet. Studie II bekräftade instrumentets giltighet och tillförlitlighet för att mäta teamarbete i distribuerade team. Studie III visade att samlokaliserade team överlag presterade bättre än distribuerade team i akuta situationer. I studie IV beskrev personal sina erfarenheter i distribuerade miljöer (där läkaren arbetade på distans). Resultatet visade att sjuksköterskorna fick ett ökat ansvar som uppfattades både utmanande och stimulerande. Läkarna uppskattade möjligheten att leda på distans men saknade förmågan att utföra kliniska undersökningar, medan undersköterskor noterade en närmare patientkontakt när läkaren deltog på distans.

Huvudresultatet i denna avhandling visar på många likheter i teamarbetet mellan samlokaliserade och distribuerade team, däremot möter distribuerade team fler utmaningar för att uppnå ett välfungerande samarbete. Kontinuerlig utbildning för personal som arbetar distribuerat är viktigt. Utbildningen bör fokusera på att använda tekniska lösningar effektivt för att underlätta interaktioner, både verbal och icke-verbal kommunikation samt ge sjuksköterskor träning i att hantera fler uppgifter och större ansvar i läkarnas fysiska frånvaro. Dessutom bör ledarskapsutbildningen syfta till att engagera teammedlemmarna mot gemensamma mål. En central utmaning är hur förändrade roller och ansvar kan leda till ökad arbetsbelastning och konflikter, vilket kräver strategier som främjar samarbete och minskar spänningar i teamet.