Sverige var ett av de första landen i världen att genomföra heltäckande arkivering av nationellt massmedieinnehåll. Resultatet är en unikt omfattande samling arkiverade ljud, som med varje dag växer exponentiellt. Trots detta är ljudarkivet en av de minst utnyttjade källorna i kulturhistorisk forskning. Mot denna bakgrund reflekterar följande artikel kring frågan: Vilka grundläggande problem innebär ljudarkivet som källa? Artikeln sammanfattar den internationella forskningsdebatten kring ljudarkiv och föreslår en problemtaxonomi för framtida ljudforskning. De problem som det inspelade ljudet innebär kan delas upp i enhetlighet med de tre aristoteliska kunskapskategorierna: techne, fronesis och episteme. Genom att sortera ljudarkivets mångfacetterade problem i dessa tre kategorier kan vi tydliggöra och särskilja olika hinder, samtidigt som vi kan studera deras inbördes relationer. Artikeln hoppas på så sätt utgöra ett underlag till en fortsatt interdisciplinär diskussion kring ämnet, och bidra till en reviderad status för arkiverat ljud.