Umeå University's logo

Covid-19 pandemin har haft stor påverkan på samhället och därmed det sociala arbetet. Restriktioner om social distansering rådde över hela Sverige. Socialtjänster i landet blev rekommenderade av Folkhälsomyndigheten (2023) att arbeta så gott de kunde hemifrån och därmed undvika fysiska träffar med varandra och med klienter. Syftet med studien är att belysa hur socialsekreterare vid “Utredningsenheten för Barn och unga” inom socialtjänsten i en mellanstor kommun har anpassat sitt arbetssätt efter restriktioner från Folkhälsomyndigheten. Vilka för-och nackdelar detta mynnat ut i undersöks även. Den insamlade empirin som ligger till grund för studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer av fyra socialsekreterare som jobbar vid “Utredningsenheten för Barn och unga” på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Empirin analyserades genom en tematisk analys där tre övergripande teman skapades: anpassningar, fördelar och nackdelar. I resultatet av datamaterialet visar det sig att socialsekreterarna fått gjort anpassningar gällande digitaliseringen och användning av skyddsutrustning. Resultatet visar även på vilka för- och nackdelar dessa anpassningar bidragit till i det sociala arbetet i samverkan med andra professioner, klientnära arbete och i relationsskapande till klienter och deras anhöriga. Samtliga intervjupersoner betonar möjligheten till att bevara digitaliseringen i det sociala arbetet. Samtidigt belyser intervjupersonerna förbättringsområden med användning av digitaliseringen. Vi författare vill öka förståelsen kring hur det sociala arbetet påverkades under pandemin, vilka förbättringsområden det finns samt vilka möjligheter med digitaliseringen som följer. Därför belyser vi både för- och nackdelar med digitaliseringen inom socialt arbete då det visar vart digitaliseringen är stark och kan utvecklas samt bidra till möjligheter i det sociala arbetet.