Umeå University's logo

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolkuratorer kan kategorisera och beskriva de insatser som kan erbjudas till grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Det finns flera lagstiftningar som pekar på barns rättigheter till skolgång samt att alla barn har rätt till anpassningar utifrån deras individuella behov för att forma deras vardag och göra den likvärdig andra barns skolgång. Tidigare forskning indikerar att det finns flera olika typer av insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer som används världen över. De olika typerna av insatser kategoriserar på olika sätt, antingen utifrån diagnos eller problemområde så som akademiska eller beteende-insatser.   

För att besvara våra frågeställningar har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer som arbetar på grundskolor runtom i Sverige. Insamlad data har analyserats utifrån tematisk analysmetod för att förstå hur informanterna kategoriserar de aktuella insatserna. Vidare har data också analyserats utifrån stigmateorin, framställd av Goffman (1963), och stämplingsteorin, framställd av Goldberg (1980), för att skapa förståelse för hur insatserna kan beskrivas och tolkas ur såväl ett samhällsperspektiv som individperspektiv.   

Slutsatserna i denna studie visar på att informanterna kategoriserade insatserna utifrån främst två kategorier: individuella insatser och generella insatser. Informanterna valde att försöka anpassa insatserna utifrån de specifika svårigheter som följde diagnoserna så som koncentrationssvårigheter eller anpassningar kring det mänskliga mötet, i stället för att anpassa insatserna utifrån de specifika diagnoserna. Olika typer av insatser manade till en inkluderande miljö och normalisering av extra anpassningar, medan vissa insatser exkluderade och särskilde elever från den gemensamma klassrumsmiljön. Ytterligare slutsatser är att insatserna kan påverka klassrumsmiljön, samt att informanterna i studien genom sitt arbete försökte normalisera behovet av extra anpassningar och därmed motverka stigmatiseringen av neuropsykiatriska funktionsvariationer.