Digitala rollspel har idag allt större och mer inlevelserika spelvärldar, vilket bidrar till hög inlevelse hos användarna. Följaktligen ser genren såväl stora framgångar inom spelindustrin som ett större forskningsintresse inom akademin. För att öka inlevelseförmågan i spel ägnar sig spelutvecklare åt världsbyggande, en process som flitigt tillämpas inom den spekulativa genren. Den här studien behandlar en underkategori av världsbyggande benämnd "sekundärt berättande": berättelser inom berättelser som i spel ofta kallas "sidouppdrag" eller ”side quests”. Dessa avser alla typer av berättelser i spel som inte är en del av den primära berättelsen och därmed inte är obligatoriska för spelets slutförande. Denna studie framställer tesen att sekundära berättelser gör användarupplevelser mer inlevelserika, både på narratologiska och ludiska sätt. För att utforska tesen samlade studien in insikter från tre spelutvecklare och 63 rollspelare för att se hur de olika grupperna värderade sekundära narrativ. Studieresultaten stödjer observationen att väldesignade och välintegrerade sekundära berättelser bidrar till förhöjd spelinlevelse.