Umeå University's logo

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom LARO arbetar vid förekomst av sidomissbruk, och hur behandlingen påverkas av förekommet sidomissbruk. Vidare undersöks hur det professionella handlingsutrymmet är utformat inom LARO. LARO utgörs av två huvudkomponenter; ena komponenten består av narkotikaklassade läkemedel och den andra komponenten innefattar psykosocial behandling där klienten bland annat får arbeta preventivt mot potentiella återfall. I samband med reviderade föreskrifter har LARO blivit mer tillgängligt för en större målgrupp samt mer tillåtande avseende potentiellt sidomissbruk. Tidigare forskning belyser att LARO kan resultera i en känsla av bättre livskvalitet i samband med att individen möjliggörs att arbeta med sin missbruksproblematik under kontrollerade former. Tidigare har LARO präglats av ett mer konservativt synsätt som medförde att klienter blev utskrivna med anledning av sidomissbruk. Ofrivillig utskrivning vid sidomissbruk kan leda till att individen återgår till sin gamla livsstil präglad av opioidmissbruk och dess konsekvenser.  Metoden som har använts är kvalitativ där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom LARO. Datamaterialet genererade fyra teman; handlingsutrymme och professionella förutsättningar, professionell samverkan och samsyn, asymmetriskt maktförhållande och en lyckad behandling ur olika perspektiv. 

Med gräsrotsbyråkrati som teoretisk förståelseram visar studiens resultat att handlingsutrymmet inom LARO är relativt stort. Trots handlingsutrymmet arbetar mottagningarna likt varandra vid förekomst av sidomissbruk. Resultatet visar att de främst förekommande åtgärderna vid sidomissbruk är tätare drogtester, övervakade medicinintag och justering av medicindosering. Somliga klienter har en behandling som syftar till att reducera narkotikarelaterade skador varpå dessa klienter bemöts med mildare åtgärder vid sidomissbruk. Slutsatser som kan dras från studien är att handlingsutrymmets bredd grundar sig i föreskrifternas övergripande karaktär, som lämnar ett tolkningsutrymme till varje mottagning. Den psykosociala komponenten av behandlingen är frivillig vilket har medfört att ett flertal klienter väljer bort det. Det framkom i resultatet att behandlingen i dagsläget är präglad av ett klientcentrerat förhållningssätt i syfte att möta de individuella målen. Därav finns svårigheter att tyda vilka faktorer som resulterar i en lyckad behandling då målsättningen kan variera för varje enskild klient.