Umeå University's logo

Syftet för den här studien är att undersöka hur ledare och tjänstemän inom kommunal förvaltning förstår social hållbarhet ur ett arbetsmiljöperspektiv inom organisationen. Carol Bacchis metod “What’s the ‘problem’ represented to be?” (WPR) har använts för att skapa och analysera studiens empiri. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats där empirin består av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio respondenter. Respondenterna bestod av förvaltningschefer, verksamhetschefer samt HR-strateger från två olika kommuner i Västsverige. Studien fann åtta förståelser för social hållbarhet, de är; långsiktiga processer, ledare har ansvar för social hållbarhet, organisatorisk och social arbetsmiljö, balans mellan arbets- och privatliv, inte jobba för mycket, känsla av meningsfullhet, personalomsättning samt att man ska orka arbeta till pensionsålder. Social hållbarhet på arbetsplatsen prioriteras genom ledarskap samt att arbeta för att behålla och utveckla medarbetarna. Resultatet visade att respondenterna problematiserar social hållbarhet som arbetsmiljö och långsiktighet, och förstås i relation till bemanningsfrågan. Som lösning på problemrepresentationerna prioriteras det egna ledarskapet samt att utveckla och behålla medarbetarna.