Umeå University's logo

Studiens syfte var att studera huruvida samvetsstress är påtagligt inom hemtjänsten och hur det påverkar personalen, deras mående, arbete och om det fanns strategier för att hantera detta. Tidigare forskning har visat att människovårdande yrken har en risk för och ofta visar tecken för utbrändhet och stress. Genom att undersöka yrkesverksamma inom hemtjänsten och deras känslor och upplevelser av arbetet så kunde man i resultaten se faktorer som påverkar arbetsplatsen i sin helhet samt att personalen upplever former av stress. 

Kvalitativa intervjuer användes för att tillsammans med copingteori granska om strategier för hantering av stress fanns inom arbetet. Totalt intervjuades sex intervjupersoner som alla var yrkesverksamma inom hemtjänsten och alla hade arbetat inom vården ett flertal år.

Resultatet påvisade att tiden inte finns till för att göra det där “lilla extra” för vårdtagarna under besöken. Tid, planering och andra faktorer som kan komma sig att påverka besöken var det som resulterade i att arbetet inte alltid kändes som tillräckligt för de yrkesverksamma. Konsekvenserna som medföljer från de stressfulla situationerna kunde sträcka sig i att arbetet följer med personalen hem efter avslutade arbetspass. Det visar sig att strategier för att hantera stress, copingstrategier, används av intervjupersonerna. Dock var begreppet nytt för alla och inget som de fått ta del av på arbetsplatsen utan något som de burit med sig själva.

Sammanfattningsvis visar resultaten på att samvetsstress och strategier är viktiga begrepp att prata om mer inom omsorgsyrken, och att det finns behov av ytterligare forskning om hur dagens omsorg bör se ut.