Umeå University's logo

I takt med att samhället står inför en alltmer digitaliserad vardag har cyberattacker blivit alltmer påtagliga. Cyberattackerna vars vanligaste former tar skepnad genom utpressningstrojaner, nätfiske, skadlig programvara och överbelastningsattacker kostar samhället avsevärda resurser. Attackernas skador kan kosta företag på flera sätt och är i många avseenden svåra att kvantifiera. Direkta kostnader vid driftstopp och utbetalda lösensummor visar sig direkt som påtagliga utgifter. Men även indirekta kostnader genom försämrat rykte, känsliga data röjs och reducerad produktivitet bland de anställda.

I denna studie undersöks cyberattackers påverkan på aktiekurser hos svenska företag mellan åren 2010–2023, där studien använder sig av tre olika händelsefönster. Det ändamålsenliga sambandet som studerats har varit ifall den kumulativa abnormala avkastningen på de 28 observerade företagen är lägre efter händelsedagen då cyberattacken inträffat jämfört med innan händelsedagen. Dessutom studeras sambandet i informationsasymmetrin mellan insynspersoner hos det attackerade företaget och marknadens investerare för att se ifall insynshandel förekommer. Urvalet för de observerade företagen som attackerats gjordes manuellt och börsdatan hämtades från databasen Refinitiv Eikon.

Tidigare forskning på området är geografiskt spridd och inte tidsenlig vilket resulterar i varierande resultat som inte är tidstrogna. Detta kan försvåra appliceringen av studiens resultat, på andra aktiemarknader, eftersom aktiemarknader skiljer sig åt såväl som att andra faktorer kan spela en betydande roll. I teorikapitlet presenteras de valda teorierna; Hypotesen om den effektiva marknaden, informationsasymmetri, modellen för prissättning av kapitaltillgångar, Fama French trefaktormodell och diskonterat kassaflöde. För att genomföra studien på ett forskningsetiskt korrekt sätt, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etiska aspekterna och det positivistiska paradigmet som ligger till grund för studien. Tillämpningen av källkritik, forskningsetisk och samhällelig relevans såväl som sanningskriterier framställs.

Studien genomförs i form av en händelsestudie med tre olika händelsefönster. Den abnormala avkastningen beräknas med hjälp av en estimering av den förväntade avkastningen från CAPM-modellen. För att testa studiens hypoteser använder författarna sig av statistiska testerna; regressionsanalys, T-test och Wilcoxons teckenrangtest. Vidare testas även huruvida den kumulativa abnormala avkastningen påverkas av publikationen av ett pressmeddelande, författarna finner ej stöd för att detta påverkar den kumulativa abnormala avkastningen. Författarna genomför även tester specifikt utformade för att påvisa förekomsten av insynshandel innan cyberattacken offentliggjorts och finner att detta förekommer. Slutligen kommer författarna, efter en gedigen analys, fram till att det finns ett negativt samband mellan en cyberattack och ett företags börsvärde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat inom ämnet.