Stora industrisatsningar träder fram i norra Sverige och industrin står inför en grön energiomställning. Investeringar som förväntas medföra stor tillväxt på ekonomin och generera många nya arbetstillfällen. En situation som ställer krav på företag att dels skapa konkurrensfördelar genom företagets strategier, men även att bibehålla och rekrytera kompetent personal. Något som kan möjliggöras genom en tydlig påstådd företagsidentitet, som i sin tur används genom intern hantering. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva den påstådda företagsidentiteten och dess praktiska implikationer med anknytning till hur industriföretag i Västerbotten hanterat denna. Genom en beskrivande och hermeneutistisk ansats ämnar studien att förse företagsledare inom industriföretag med ökad förståelse och praktiska implikationer kring den påstådda företagsidentiteten och dess hantering.
Med avsikt att uppfylla syftet och vidare besvara forskningsfrågorna så bistår uppsatsen med ett deduktivt angreppssätt där studien går från teori till empiri. Den teoretiska referensramen fokuserar primärt på att beskriva, däribland begreppet och fenomenet företagsidentitet. Företagsidentitet tolkas och beskrivs sedan utifrån de teman som är genomgående i uppsatsen, ett intern ledningsperspektiv där företagsidentitet används som ett ledningsverktyg genom ståndpunkterna syften, värderingar och vision. Uppsatsen beskriver även intern kommunikation, strategier, kärna och identitet samt förändring utifrån fenomenet företagsidentitet. Vidare använder sig studien av en kvalitativ metod, med strategiskt målinriktat urval, bestående av sex semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri.
Empirin visar på att företag i Västerbotten har hanterat sin företagsidentitet och att detta sker genom spridning av företagens syften, värderingar och visioner. Vidare framkom att detta sker genom intern kommunikation i form av en- och tvåvägskommunikation samt genom visuella medel. Slutsatsen visar även på att företagsunika syften, värderingar och visioner inte förändrats i samband med organisk tillväxt, men att hanteringen däremot kan göra det. Slutligen stärks antagandet om företagsidentitet som ett strategiskt styrmedel. Slutsatserna diskuteras sedan utifrån praktiska, teoretiska och samhälleliga implikationer. Avslutningsvis lämnas förslag på ytterligare potentiella forskningsfrågor som kan komma att berika forskningsområdet.