Frihetstiden och den gustavianska tiden har varit omstridda epoker i svensk historiekultur. Kontrasten mellan frihetstidens parlamentariska men samtidigt korrumperade inslag och Gustav III:s despotiska men samtidigt ståndsutjämnande regeringstid, har skapat vitt skilda historienarrativ om 1700-talet. Berättelserna om epokerna har påverkats av de samtida politiska och kulturella strömningarna i samhället, samt forskningsutvecklingen inom de berörda forskningsfälten. I denna bokpresentation kommer en studie av svensk nationell historiekultur att presenteras, med en spcecifik inriktning mot historienarrativ om frihetstid och gustaviansk tid under 1800- och 1900-talet. Studien ska främst förstås som ett historiedidaktiskt projekt, men kan även relateras till de historiografiska, kunskapshistoriska och utbildningshistoriska fälten. Det övergripande syftet med studien är att visa vilken plats och roll historienarrativ om frihetstiden och Gustav III:s regeringstid har haft i en svensk nationell historiekultur från 1870-talets början fram till 1990-talets slut. Särskilt centralt är granskningen av hur historienarrativ om epokerna har spelat en roll i föreställningar om demokratiseringsprocessen i Sverige. I denna studie granskas tre arenor där historia har förmedlats i samhället: historieforskningsarenan, historieläroboksarenan och offentliga politiska presstexter, det som här benämns som pressarenan. Ett huvudsakligt fokus ligger på undersökningen av relationen mellan dessa arenor och hur de sinsemellan har interagerat och påverkat den övergripande bilden av frihetstiden och Gustav III:s regeringstid. Studien är ett avhandlingsprojekt och de mest centrala resultat och teman som uppdagats i detta projekt kommer att tas upp under bokpresentationen.