Umeå University's logo

Syftet med studien var att undersöka hur en webbkartas olika sökfunktioner bör utformas för att gynna den mänskliga kognitionen. Totalt deltog åtta deltagare i studien som delades in i två grupper. Ena gruppen bestod av fyra personer som var anställda på Lantmäteriet i Umeå kommun, och den andra gruppen var inte anställda på Lantmäteriet och kallades noviser. Studien var en användbarhetsstudie bestående av två delstudier. Det första delstudien var en användarbarhetsundersökning där intervju, observation och frågeformulär av en befintlig webbkarta utfördes på varje grupp. Frågeformuläret bestod av 26 frågor som mätte sex attribut i gränssnittet kopplat till användbarhet. Resultat från första delstudien sammanställdes i en funktionslista för varje grupp som togs i hänsyn till i delstudie 2. I delstudie 2 framställdes en prototyp baserat på kognitiva teorier och resultatet från delstudie 1. Prototypen examinerades genom intervjuer, observationer, frågeformulär och antal felklick. Resultaten från de båda delstudierna jämfördes inom de två grupperna och slutresultatet visade en förbättring i användbarhet från delstudie 1 till delstudie 2 i båda grupperna. Slutsatsen av studien var att prototypen är mer anpassad för mänsklig kognition än de befintliga kartorna, till följd av att användarupplevelsen förbättrades bland deltagarna vid användning av prototypen. 

The purpose of the study was to investigate how the various search functions of a web map should be designed to benefit human cognition. A total of eight participants took part in the study, divided into two groups. One group consisted of four individuals who were employed at the Lantmäteriet in Umeå municipality, and the other group was not employed at the Lantmäteriet and were referred to as novices. The study was a usability study consisting of two sub-studies. In the first sub-study, a usability assessment was conducted on each group using an existing web map, employing interviews, observations, and a questionnaire consisting of 26 items measuring six interface usability attributes. The results from the first sub-study were compiled into a feature list for each group, which was considered in the second sub-study. In the second sub-study, a prototype was developed based on cognitive theories and the results from the first sub-study. The prototype was evaluated through interviews, observations, questionnaires, and amount of error click. The results from both sub-studies were compared within the two groups, and the final results indicated an improvement in usability from the first sub-study to the second sub-study in both groups. The conclusion of the study was that the prototype, due to the enhanced user experience observed among the participants, was better suited for human cognition compared to the existing maps.