Umeå University's logo

Den svenska modeindustrin ställs idag inför en hel del olika utmaningar då det är en industri som kräver mycket resurser och har en negativ miljöpåverkan. Detta sker i samband med att e-handeln ökar och dess returer skapar en miljö av att vara en självklar del av konsumenternas köpbeteende. Dessa returer leder till att det har uppstått utmaningar i hur modeindustrins avfall från returlogistikprocesser ska optimeras på bästa sätt och inte belasta både de involverade aktörerna och miljön. Cirkulär ekonomi har därför blivit ett ämnesområde som har ökat i diskussion för att hitta lösningar på hur modeindustrin ska kunna utnyttja samtliga resurser och material. Detta kräver att svenska modeföretag måste börja organisera om sina linjära affärsmodeller och strukturer för att kunna möta både uppsatta klimatmål och ambitioner om en cirkulär modeindustri samt minimera de negativa konsekvenserna. Det är därför viktigt att inkludera aktiviteter såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning i modeföretagens strukturer och returlogistikprocesser.

Tidigare forskning visar på att det finns ett gap inom returlogistikens förbindelse med cirkulär ekonomi och hur denna returlogistikprocess kommer att påverka en cirkulär omvandling av den svenska modeindustrin. Det saknas även forskning om hur returlogistiksprocesser kommer att behöva ställas om i en cirkulär ekonomi. Detta innebär att denna studie syftar till att beskriva svenska modeföretags arbete med returlogistik och cirkulär ekonomi, samt hur returlogistik kan omvandlas från linjär till cirkulär ekonomi. Studien kartlägger även vad företagens drivkrafter och utmaningar är med en cirkulär omvandling. För att uppnå detta har en kvalitativ fallstudie utförts med det deduktiva angreppssätt med inslag av induktion. Detta för att möjligheten utgå med en grund från befintlig forskning men även vara öppen för nya insikter från den empiriska studien. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex svenska modeföretag och en expertorganisation. 

Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom beskrivning av svenska modeföretags arbete med en cirkulär ekonomi, hur deras returlogistik ser ut idag samt hur det kommer att behöva omvandlas i framtiden. Även genom en kartläggning av vilka drivkrafter och utmaningar som företagen ställs inför med denna omvandling. Resultatet av studien visade att svenska modeföretag arbetar med liknande aktiviteter i deras returlogistikprocesser men har kommit olika långt i arbetet med cirkulär ekonomi. Vi identifierade att returlogistikens omvandling till en cirkulär ekonomi påverkas av externa samarbeten, kundbeteende, produktdesign, digitalisering och regleringar. Slutligen kan vi konstatera att den cirkulära omvandlingen i modeindustrin ser olika ut beroende på modeföretagets inriktning och utveckling.