Umeå University's logo

Denna examensuppsats ämnade att teoretiskt undersöka offentliga dokument bakom införandet av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen. För att besvara syftet utgick studien från frågeställningarna: Hur motiveras införandet av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimation? Hur skulle motiveringarna kunna inverka på kuratorer inom hälso-och sjukvården som profession? Datamaterialet bestod av Socialstyrelsens rapport från 2014, samt propositionen 2017/18:138, vilka låg till grund för riksdagsbeslut om införande av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimation. Dokumenten analyserades med tematisk analys för att synliggöra mönster i motiveringarna bakom införandet. Resultatet analyserades utifrån de professionsteoretiska begreppen professionalism och legitimation. Analysen av resultatet visar att legitimation är ett sätt att stärka kuratorers auktoritet i en kontext som domineras av ett biomedicinskt perspektiv. Däremot är legitimationens främsta syfte att stärka patientsäkerheten genom statlig kontroll i form av specialiserad vidareutbildning och möjligheter till tillsyn av professionen. Eftersom legitimationen inte skyddar legitimerade hälso-och sjukvårdskuratorers arbetsuppgifter sker ingen stängning av yrket. Legitimationen får snarare en funktion som en eftersträvansvärd yrkesidentitet för professionen, denna strävan bidrar till att yrkesverksamma och arbetsgivare agerar utefter legitimationens riktlinjer. Därmed sker en indirekt styrning av professionen genom införande av legitimation, där rädslan för att förlora legitimationen kan ha en negativ inverkan på interaktionen mellan patienter och hälso-och sjukvårskuratorer. 

The aim of this study was to do a theoretical analysis of official documents behind the introduction of licensure for healthcare counselors. To answer the purpose, the study was based on the following questions: How was the introduction of health care counselor’s licensure justified? How might the motivations affect counselors in health care as a profession?The selection of documents that were analysed consisted of the National Board of Health and Welfare's investigation into the introduction of identification from 2014, as well as the bill 2017/18:138 which was the basis for the actual decision the Swedish parliament made on the introduction of licensure. The documents were analysed using a thematic analysis to map the arguments for the inclusion of licensure for healthcare counselors. The empirical evidence was then analysed based on the professional theoretical concepts of professionalism and legitimation.The result was analysed based on the theoretical concepts of professionalism and legitimation. The analysis of the results shows that licensure is a way to strengthen healthcare counselors’ authority in a context that is dominated by a biomedical perspective. On the other hand, the main purpose of the licensure is to strengthen patient safety through governmental control by specialized tertiary education and supervision of the profession. Since the license does not protect the work tasks of healthcare counselors, no occupational closure of the profession has been made. Instead, the licensure functions as an aspirational professional identity for the profession, this aspiration contributes to professionals and employers acting according to the guidelines of the licensure. Thereby, an indirect control of the profession takes place through the introduction of licensure, where the fear of losing the licensure might have a negative impact on the interaction between patients and healthcare counselors.