Umeå University's logo

Den här texten riktar fokus mot första hälften av det formativa 1800-talet då en äldre maktordning utmanades genom krav på decentralisering och breddat inflytande. I samband med det tillkom flera nya organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och här studeras hushållningssällskapen som ett utmärkande exempel. Hushållningssällskapen betraktas i ett nytt ljus genom att betona deras funktion som ett medel för interaktiv styrning. Medlemssamansättningen analyseras för att utröna vilka socialgruppers makt och inflytande hushållningssällskapen utövade, och huruvida det skedde förändringar i tid och varierade mellan olika delar av landet. Genom resultaten framträder en bild av en organisation som kunde fylla en viktig funktion under en period av snabb samhällsomvandling då centrala ämbetsverk, kommunalt självstyre och landsting ännu saknades eller var i vardande. Medlemssammansättningen visar att en elitär karaktär bestod men att den ingalunda var oföränderlig. Gamla eliter såsom adel och prästerskap ersattes nämligen av förmögna jordbrukare och personer som genom yrke och ämbete representerade en ny framväxande samhällsordnings eliter. Studien bidrar till vår förståelse av det turbulenta 1800-talets ekonomiska och politiska historia, då olika former för förvaltning och breddat inflytande prövades innan mer beständiga och för nutiden mer bekanta former etablerades. Studien belyser också betydelsen av organisationer i gränslandet mellan offentligt och privat, och vad som kan påverka deras förmåga till inflytande och att attrahera medlemmar över tid.

This article investigates the functioning of organizations in the grey zone between the private and public sectors during a period of rapid societal change. The focus is on the first half of the nineteenth century, a formative period in Swedish history when an old order was challenged by demands regarding decentralization and democratization. The establishment of new organizations may be linked to these demands, and this article investigates hushållningssällskapen as a characteristic example of these. The paramount aim of hushållningssällskapen was to promote agriculture, while they actually covered many aspects of social and economic life. Hushållningssällskapen constituted, and still constitute, a nationwide organization with strong regional and local roots. They were linked to the government but relied on membership and election procedures. Thus, a new arena emerged for interactions between actors interested in rural spaces and activities.

This article presents a new theoretical and empirical approach with the aim of filling a knowledge gap regarding the importance and functioning of hushållningssällskapen in the process of societal change. Drawing on research concerning rural governance, hushållningssällskapen may be considered an example of a governance arrangement. The membership composition is investigated in relation to the activities of the organization with regard to geographical differences and changes over time. Two regional branches of the organization are compared: Malmöhus county and Västerbotten county.

The results show that the composition of members and activities varied geographically and changed over time in tandem with regional economic characteristics and societal transformation. The representation of old elites such as the nobility and clergy decreased in favour of the relative elites of a new societal order, namely bureaucrats, professionals, and wealthy farmers. Furthermore, the vitality of hushållningssällskapen appears to have benefitted from strong ties to the county administrative board, especially when hushållningssällskapen provided opportunities for having an impact on the implementation of state policies. In summary, hushållningssällskapen could play an important role as a governance arrangement. They bridged a gap during a period when a modern bureaucracy and democratic institutions did not exist or were in the making.