Skolan som institution ämnar att främja alla former av lärande, detta är ett av skolans främsta uppdrag. Ett förbud av mobiltelefonen komplicerar detta uppdrag då även mobilen utgör en källa till informellt lärande hos högstadieelever. Syftet med uppsatsen var att synliggöra och identifiera högstadieelevers informella lärandeprocesser, detta då en kunskapslucka kring informellt lärande i denna årsgrupp har identifierats. Följande frågor besvaras genom uppsatsen: Vad utlöser och hur ser högstadieelevers informella lärandeprocesser ut, i vilka konstellationer och i vilka former sker informella lärandeprocesser hos högstadieelever och vad karaktäriserar digitala verktygs, i synnerhet mobiltelefonens, påverkan på högstadieelevers informella lärandeprocesser? Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer utförts på två olika grundskolor, en i tätort och en i landsbygd, där 10 elever har intervjuats kring deras vanor i och utanför skolan i förhållande till användandet av digitala verktyg och vardagligt lärande. Resultatet av studien visar att mobiltelefonens roll i skolan och under lektionstid är tämligen komplicerad samt att ett förbud mot den inte är helt problemfritt. Mobiltelefonen möjliggör en stor del av högstadieelevernas informella lärande och därmed kan ett förbud ses som paradoxalt då skolans uppdrag motsäger detta. Informellt lärande och kommunikation är två begrepp som sällan separeras, gruppdiskussioner uppges vara särskilt givande och stimulerande för högstadieelevernas informella lärandeprocesser. Därtill hör även samarbete och hjälp kring skoluppgifter utanför diskussionstillfällen.