Fast läkarkontakt har länge varit uppe för diskussion, men har aktualiserats i samband med att Socialstyrelsen under 2023 tagit fram 21 stycken kompetensmål och stöd till de vårdcentraler som skall implementera Fast läkarkontakt i sitt utbud. En problematik som Socialstyrelsen själva lyfter i sin rapport för det nationella målet är bristen på specialistläkare. Det är ett känt problem att stora delar av Sverige har ett dilemma med brist på specialistläkare på sjukhus och vårdcentraler, synnerligen på glesbygden. Studiens syfte är att fördjupa sig i den problematik som uppstår vid implementering av Fast läkarkontakt på mindre vårdcentraler som ligger på geografiskt avlägsen ort och vilka hinder som finns för att kunna säkra upp de kompetensmål och nationella riktvärde som Socialstyrelsen ställer. I mina frågeställningar fokuserar jag på hur vårdcentralen arbetar med implementeringen av Fast läkarkontakt, vilka möjligheter och hinder man upplever för att nå två av Socialstyrelsens kompetensmål och hur bemanningsmöjligheterna för att utveckla Fast läkarkontakt påverkas av att vårdcentralen är belägen på en mindre, avlägsen ort. Till hjälp för att analysera och bearbeta materialet så inriktar jag mig på Evert Vedungs implementeringsteori. Intervjuer av tre verksamma personer på två olika vårdcentraler som är avlägset belägen utgör grunden till studien. Resultatet av studien bekräftar det som närbesläktade studier visar, att de största barriärerna för att kunna utveckla Fast läkarkontakt på glesbygdens vårdcentraler är rekryteringssvårigheterna då att den geografiska placeringen inte gynnar attraktionen och att det kan finnas ojämlikhet vilket stöd, på flera plan, vårdcentralerna får, där glesbygden ofta hämmas.