Umeå University's logo

David Benatar’s axiological asymmetry argument for antinatalism states that it is always bad for a sentient being to come into existence. There has been a lot of discussion about this argument since its publication in 2006, but this discussion has often been lacking by not accepting some ground rules, or assumptions, that Benatar establishes. In this paper I accept these ground rules, which is the person-affecting view, and the idea that the axiological asymmetry argument provides a lot of explanatory power, by single handedly being able to explain four other, primafacie plausible asymmetries. In this paper I investigate these other asymmetries to see (i) if they are true and (ii) if some other, more plausible theory, can explain them. My investigation shows that two of these asymmetries are false when understood in a theoretical way. When these two asymmetries are understood in a practical way, they are true, but then they don’t lend support to the axiological asymmetry argument. The third asymmetry, while true, is better explained by the so-called existence requirement. The fourth asymmetry, while true, doesn’t lend support to the axiological asymmetry argument since it doesn’t provide anything new to this argument. The conclusion drawn from this is that the explanatory power of the axiological asymmetry argument, with regards to these other asymmetries, is not that strong, which in effect weakens the plausibility of the axiological asymmetry argument for antinatalism.

David Benatars axiologiska asymmetri-argument för antinatalism säger att det alltid är dåligt för en kännande varelse att börja existera. Det har varit mycket diskussion kring detta argument sedan dess publicering år 2006, men denna diskussion har ofta varit bristfällig genom att inte acceptera några grundregler, eller antaganden, som Benatar etablerar. I den här uppsatsen accepterar jag dessa grundregler, som dels är den så kallade person-affecting teorin, och dels tanken att det axiologiska asymmetri-argumentet ger mycket förklaringskraft, genom att på egen hand kunna förklara fyra andra, prima facie rimliga asymmetrier. I den här uppsatsen undersöker jag dessa andra asymmetrier för att se (i) om de är sanna och (ii) om någon annan, rimligare teori, kan förklara dem. Min undersökning visar att två av dessa asymmetrier är falska när de förstås på ett teoretiskt sätt. När dessa två asymmetrier förstås på ett praktiskt sätt är de sanna, men då ger de inte stöd för det axiologiska asymmetri-argumentet. Den tredje asymmetrin är sann, men förklaras bättre av det så kallade existens-kravet. Den fjärde asymmetrin är sann, men ger inte något stöd till det axiologiska asymmetri-argumentet eftersom den inte tillför något nytt till detta argument. Slutsatsen som dras av detta är att förklaringskraften hos det axiologiska asymmetri-argumentet, med avseende på dessa andra asymmetrier, inte är så stark, vilket som en följd försvagar rimligheten hos det axiologiska asymmetri-argumentet för antinatalism.