Umeå University's logo

Sedan år 1889 med läroplanen Normalplan för undervisning i folkskolor och småskolor (P.A. Norstedt & Söner, 1889) har musik funnits med i skolan som ett ämne. Genom åren så har kunskapskraven för musikämnet i grundskolan utvecklats på olika sätt. I dagens läroplan Lgr 22 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2022(Skolverket 2022) förväntas eleverna enligt min uppfattning nå en mycket högre kunskapsnivå jämfört med 1889. Kan elever då inte veta vad de ska kunna i årskurs 6 trots en pedagogisk läroplan? Kan lärare göra olika tolkningar av läroplanen och skapar en diskrepans inom musikämnet? Kan detta ge en oro hos vissa elever?

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad elever och lärare anser att musikundervisningen ska innehålla i årskurs 6 i grundskolan. Jag har valt att göra en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer med elever och musiklärare inom grundskolan. Arbetet tolkas från ett hermeneutiskt ansats, det vill säga att jag har använt mig av hermeneutiken som ett analysredskap.

Forskningsfrågorna knutet till mitt syfte är följande: Vilka delar bör finnas med i musikundervisningen enligt en avgränsad grupp elever och lärare i årskurs 6? Vilken kunskapsnivå i musik bör eleverna ha uppnått efter årskurs 6 enligt lärare?

Resultatet i denna undersökning visar att läroplanen uppfattas som stor och omfattande och att lärare bör kunna bryta ner den och skapa en helhet så att eleverna förstår vad de ska kunna. Resultatet visar vidare på att musiklärare tolkar läroplanen på olika sätt vilket kan skapa ett problem för både lärare och elever. Elever tycks också vilja ha en större helhet av ämnet i årskurs 6, än vad lärarna vill ha.

Musikämnet tycks också enligt informanterna handla mycket om helheten och inte bara delar av den samt att musikämnet är samhällsbaserat och tycks påverka oss mer än vad man tror.

Alla begrepp är hämtat från Skolverket.