Artikeln ger en kort bakgrund om svensk missbruksvård. De forskningsprojekt vars resultat detta temanummer bygger på har uppstått utifrån denna förståelse. Förkortningarna EPI och ESTR får också sina förklaringar och beskrivs. Det finns en rad svar på rubrikens fråga. Det vanligaste är att det skulle behövas en generell ambitionshöjning, något som anses kräva mer resurser, vilket inte är så enkelt att ordna. Ett annat svar är att huvudmännens ansvar borde förtydligas, vilket redan en nu 12 år gammal offentlig utredning föreslog via ett samlat huvudmannaskap hos sjukvårdshuvudmannen för behandling vid missbruk och beroende (SOU 2011:35). En aktuell utredning föreslår samma sak (SOU 2023:5). Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av reformer så finns det möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar genom att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt.
A brief background and overview are provided of the field of Swedish assessment and treatment for risky and severe substance use. The research projects whose results are presented in this issue have arisen from this understanding. The abbreviations EPI and ESTR are also explained. There are a series of answers to the question in the title. The most common answer is that a general increase in ambition would be needed, which in turn require more resources. Another answer is a need to clarify which organization is responsible for addiction treatment. A joint headship with the health care responsible for treatment in case of addiction and substance dependence was put forward in 2011, which did not happen. A renewed inquiry suggests the same thing. How it will turn out remains to be seen. Quite independently of reforms, there are opportunities for quality improvements by planning and following up the efforts offered to users in a systematic way