Umeå University's logo

Bakgrund Matpriser har gett upphov till en större oro särskilt bland ekonomiskt utsattapersoner. Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har blivit 20,95% dyrare frånfebruari 2022 till februari 2023. Matpriserna påverkar vad konsumenterna köper, och pålång sikt kan dessa ändrade matvanor leda till negativa effekter på vår folkhälsa.

Syfte Studiens syfte var att undersöka om stigande matpriser påverkar kostval ochkostvanor hos norrländska konsumenter, och i så fall på vilket sätt.

Metod För att kunna besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod genom enwebbaserad enkät. Respondenterna rekryterades genom sociala medier som Facebook ochInstagram. Insamlat data analyserades med hjälp av SPSS Statistics. Det som analyseradesvar skillnader i konsumtion mellan olika åldersgrupper och skillnader i konsumtion mellanfolk i storstad respektive mindre samhälle. För att uppfylla studiens syfte har deskriptivstatistik samt tolkande statistik i form av Chi2-test använts.

Resultat Totalt deltog 96 deltagare. Av dessa var 74 kvinnor och 21 män, 1 personuppgav ”annat”. Medianålder för deltagarna var 28 år medan medelålder var 37 år. 79(82,3%) bodde i ett samhälle med fler än 10 000 invånare och 17 (17,7%) bodde i ettsamhälle med mindre än 10 000 invånare. Bland de två åldersgrupperna (18–35 och >35)åt de yngre mindre ekologiska produkter. De yngre åt även mer produkter på extrapris ochlågprismärken kontra den äldre åldersgruppen. Bland de livsmedel som minskats frånkosten låg frukt och grönsaker och fisk och skaldjur högst.

Slutsats Den största förändringen som uppstått på grund av högre matpriser var skillnaderi konsumtion av ekologiskt, lokalproducerat, produkter på extrapris, svenska livsmedeloch lågprismärken samt att livsmedelskategorier såsom frukt och grönsaker och fiskminskats i konsumtion. Detta kan på sikt leda till att folkhälsan försämras då exempelvisfrukt och grönsaker minskats i stor utsträckning, som är en produktkategori som harväldiga hälsofördelar.