Umeå University's logo

This study examined mothers who have undergone gamete donation treatment and lack a genetic connection to their adolescent children. The study examined the mothers experience of closeness and similarity with their child, as well as their feelings regarding the child's ability to seek information and contact the donor. Experiences regarding talking to the child and others, as well as their potential desire for support were explored. The study is based on data from the longitudinal study Swedish Study of Gamete Donations (SSGD), which has collected data in five rounds since 2005. Using a mixed-methods design the current study compared egg donation mothers in heterosexual couples (n=41) and non-carrying mothers in lesbian couples (n=59). Participants responded to surveys containing rating scales and free text responses. The material was analyzed using chi2-, Mann-Whitney U-, and t-tests, as well as qualitative content analysis. The majority in both groups reported high levels of closeness to their children and more often perceived similarity in personality than appearance. Participants primarily reported positive emotions related to their child’s ability to access information about and contact the donor. There were no statistically significant differences between the groups. Some qualitative differences emerged regarding feelings about discussing the donation. A few mothers from both groups expressed a need for support. The study contributes to a broader understanding of mothers who have undergone gamete donation treatment and how interventions for these mothers can be devised. Additionally, the study confirms that these groups generally have close relationships with their children.

Studien har undersökt mammor som genomgått donationsbehandling och inte har genetisk koppling till sitt, idag tonåriga, barn. Studien undersökte mammornas upplevelse av närhet och likhet med sitt barn samt vilka känslor de har inför barnets möjlighet att söka information och ta kontakt med donatorn. Även upplevelser kring att prata med barnet och andra om donationen samt vilket eventuellt stöd mammorna önskar undersöktes. Studien bygger på data från den longitudinella studien Swedish Study of Gamete Donations (SSGD) som samlat in data i fem omgångar sedan 2005. Studien använde en mixad design för att jämföra grupperna äggdonations-mammor i heterosexuella par (n=41) och icke-bärande mammor i lesbiska par (n=59). Deltagarna har besvarat enkäter som innehöll skattningsskalor och öppna frågor. Materialet analyserades genom chi2-, Mann-Whitney U-, och t-test samt kvalitativ innehållsanalys. Majoriteten i båda grupperna upplevde hög nivå av närhet till sina barn och upplevde oftare likhet i personlighet än utseende. Deltagarna rapporterade primärt positiva känslor relaterade till barnens möjlighet till information om och kontakt med donatorn. Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna. Dock fanns vissa kvalitativa skillnader gällande känslor och motivation till att prata om donationen. Ett fåtal mammor ur båda grupperna efterfrågade stöd. Studien bidrar till en bredare förståelse för mammor som genomgått donationsbehandling och hur insatser för dessa kan utformas samt bekräftar att dessa grupper generellt har nära relationer till sina barn.