Umeå University's logo

Bakgrund: Komplexiteten i vård och behandling av personer med substansbrukssyndrom (SUD) är omfattande. Dialektisk beteendeterapi (DBT) syftade initialt till att minska självskadandebeteende hos personer med borderline personlighetssyndrom (BPD) men har på senare år anpassats till andra typer av problem som exempelvis SUD. I Sverige har kommuner och regioner i dagsläget ett delat ansvar i att tillgodose vård och behandling för personer med SUD vilket kan försämra kvaliteten på vård och behandling. Ett nytt förslag att Regionen ska äga huvudmannaskapet ligger idag hos regeringen där en kompetensökning kommer att krävas inom regional verksamhet rörande behandling vid SUD. Som ett led i den kompetensökningen blir syftet med denna examensuppsats att undersöka DBT-terapeuters erfarenheter rörande DBT vid SUD. Metod: Sju DBT-terapeuter rekryterades till studien. Deltagarna intervjuades digitalt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Som metod användes reflexiv tematisk analys. Resultat: Upplägg av behandlingen varierade mellan de olika verksamheterna. Viktigt för patientgruppen med SUD var noggrann kartläggning initialt i behandling. Alla DBT-terapeuter var eniga i att DBT var effektiv för patienter med bristande känsloreglering och impulskontroll. Utmaningar att bedriva behandlingen var omgivande faktorer och grupprocesser som kunde ta fokus från behandlingen. Alla DBT-terapeuter var eniga i att det behövdes ett helhetstänk i behandling vid SUD. Samtliga DBT-terapeuter upplevde DBT som hjälpsamt för patientgruppen och majoriteten såg en minskning av återfall och användande av substanser. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att DBT och DBT-skill training (DBT-ST) kan vara en bra metod för patienter med SUD. Ett skifte i huvudmannaskap blir viktigt för en mer patientsäker vård. Vidare forskning rekommenderas dock. Nyckelord: Substansbrukssyndrom, Dialektiskt beteendeterapi, erfarenheter, behandling.