Umeå University's logo

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall bland barn och unga. Palliativ vård är aktuellt när ett barn inte längre bedöms kunna botas från sin cancersjukdom. När ett barn drabbas av cancer drabbas även en hel familj, där mycket ansvar ligger hos föräldrarna. Både barnets och föräldrarnas behov behöver respekteras under den palliativa vården.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med cancersjukdom i ett palliativt skede.

Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning som genomfördes i Scopus, Web of science, Pubmed och Cinahl. Inspiration från Fribergs femstegsmodell användes för att analysera studierna.

Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier: “Föräldrarnas emotionella resa när barnet inte längre går att bota”, “Öppen kommunikation är viktigt men svårt” samt “Betydelsen av att få stöd”. Kategorierna innehåller subkategorier.

Konklusion: Föräldrars emotionella resa vid palliativ vård av ett cancersjukt barn är komplex och påverkas av faktorer som stöd från familj, hemmiljö, hälso- och sjukvårdspersonal, öppen kommunikation och möjligheten att vårda barnet hemma. För att förbättra stödet till familjer i liknande situationer och optimera palliativ vård för barn och föräldrar krävs en djupare förståelse för dessa aspekter.

Background: Cancer is one of the most common causes of death among children and young people. Palliative care becomes relevant when a child is no longer deemed curable from their cancerous illness. When a child is diagnosed with cancer, it affects the entire family, placing a significant burden on parents. Meeting the needs of both the child and the parents is crucial during palliative care.

Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent to a child with cancer in a palliative stage.

Methods: A literature review based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in Scopus, Web of Science, PubMed, and CINAHL. Inspiration from Friberg's five-step model was utilized for analyzing the studies.

Results: From the analysis, three categories emerged: “The parents emotional journey when the child is no longer curable”, “Open communication is important but challenging” and “The significance of receiving support”. The categories contain subcategories.

Conclusion: The emotional journey of parents in the palliative care of a child with cancer is intricate and influenced by factors such as family support, home environment, healthcare professionals, open communication, and the ability to care for the child at home. To enhance support for families simular situations and optimize palliative care for both children and parents, a deeper understanding of these aspects is essential.