Skolan ska utifrån demokratiska värden erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oavsett elevernas förutsättningar (Skollagen, SFS 2010:800). En inkluderande lärmiljö har varit målet sedan Salamancadeklarationen 1994. Hur inkludering ska åstadkommas i praktiken finns det däremot inga enkla svar på eftersom åsikterna om hur, vilka och vad skiljer sig åt både inom forskning, politiken och praktiken. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om gymnasielärares uppfattningar och erfarenheter av inkludering. Genom ett målstyrt urval av gymnasielärare gjordes en enkätstudie med i huvudsak öppna frågor. Studiens teori utgick från Nilholms (2020) specialpedagogiska perspektiv, med ytterligare stöd av hermeneutiken. Studiens resultat visar, utifrån en tematisk analys, att lärarna tolkar inkludering på olika sätt där placering, elever i behov av stöd och inkludering för alla utgör centrala fynd. Vem inkluderingen berör och vad som kännetecknar inkluderande lärmiljöer skiljer sig åt. Resultatet visar att inkludering behöver lyftas från att handla om individnivå och placering till en gemenskapsorienterad skolnivå, att skolorna behöver stöd i det arbetet och att teori och praktik behöver samverka för att utveckla skolverksamheten för en mer inkluderande lärmiljö. Vidare forskning behövs om hur eleverna upplever att de är inkluderade och vilka förutsättningar lärare behöver för att uppdraget ska vara möjligt att realisera.