Umeå University's logo

Föreliggande studie av Bodil Malmstens roman Priset på vatten i Finistère (2001) syftar till att undersöka berättarjagets förhållande till trädgårdsodling och skrivande. Analysen utgår ifrån ett (eko)feministiskt perspektiv (en kombination av ekokritisk, feministisk och ekofeministisk teori) på romanens framställning av människa–natur-dikotomin och skrivandets förutsättningar. Det kvinnliga berättarjagets nära relation till sin trädgård och hennes upplevda svårigheter med att formulera sig i skrift befäster ekofeministiska och särartsfeministiska idéer om att kvinnor står närmare naturen än män, samt att kvinnans erfarenheter inte kan uttryckas genom ett manligt kodat språk. Trots det färdigställer berättarjaget en autofiktiv roman om sin tillvaro i trädgården, varmed hon utmanar språkliga och genremässiga konventioner. I analysen identifieras nuets flyktighet som en gemensam nämnare i trädgårdsarbetet, skrivandet och jagets kroppsliga erfarenheter, vilket medför att polariteten mellan text och verklighet mitigeras i romanen. Berättarjaget kan därför sägas ägna sig åt en form av écriture féminine som låter den fysiska världen och hennes sinnliga upplevelser av den ta plats i litteraturen.

This study focuses on Bodil Malmsten’s novel The Price of Water in Finistére (Priset på vatten i Finistère, 2001). The aim is to examine the female narrator’s approach towards gardening and writing. This is executed through an (eco)feminist perspective (referring to a combination of ecocritical, feminist, and ecofeminist theory) on the narrator’s attitude towards nature (represented by her garden), and the project of writing a novel about her life in the French village Finistère. The narrator’s relationship with her garden, and her difficulties with expressing herself in writing, confirm certain ecofeminist and difference feminist ideas that women are closer connected to nature than men, which results in female experiences being excluded from the masculine-coded language. Nevertheless, the narrator completes her novel, leading her to challenge the customs of language and genre. Furthermore, the volatility and changeability of the present moment are identified as a joint condition for nature, writing, and the narrator’s experiences of her physical body. This implies an interconnection between text and reality, and through the notion of écriture féminine, the narrator succeeds in transferring the sensuous, carnal world into abstract literature.